Utan samband ingen seger

En sambandsenhet ser till så att olika militära enheter kan prata med varandra och skicka information till varandra, krypterat. Ela Özbeck gör värnplikten på en sambandsenhet på Livgardet, en funktion som är nödvändig för att kunna vinna striden.
– Jag och min grupp har mycket på våra axlar, berättar hon.

Soldat på sambandsenhet, Livgardet.
Soldat på sambandsenhet, Livgardet.
Ela Özbeck från Skåne gör värnplikten som ställföreträdande gruppchef på en sambandsenhet på Livgardet. Foto: Svante Rinalder/Försvarsmakten
Antenn och paraboler på sambandsenhet. Sambandsenheterna skapar möjligheter för att militära enheter som befinner sig på olika platser att kunna kommunicera med varandra. Foto: Svante Rinalder/Försvarsmakten

Ela Özbeck från Skåne gör värnplikten som ställföreträdande gruppchef på en sambandsenhet på Livgardet. Under övningen Sydfront fick hon pröva alla kunskaper hon lärt sig under utbildningen.

– Just nu har jag och min grupp mycket på våra axlar. Det handlar om hela brigadens möjlighet att kommunicera med resten av nätet och bataljonen, säger hon.

Med hjälp av ett antal olika tekniska hjälpmedel, antenner och paraboler samt utrustning som finns i gruppens fordon bygger de ett gigantiskt nät och skapar möjligheter för till exempel en brigad att ge order till sina bataljoner. En förmåga som är nödvändig för att kunna leda och vinna striden.

– Det känns bra att ha en viktig roll. Men om det inte funkar så blir det ju också lite stressigt förstås. Då måste man felsöka, och det är också kul, speciellt när man löser problemen.

Små enheter

Sambandsenheterna jobbar i små solitära enheter och sköter sitt eget underhåll och försvar, vilket också ställer krav på de som tjänstgör i enheterna. De har ett stort eget ansvar och är vitala för att kunna vinna striden. De behöver ha samma grundläggande kunskaper i försvarsstrid som en skyttesoldat och ska kunna försvara sig om motståndaren dyker upp.

– Det finns två sovplatser inne i fordonet, en bänk och en bår som är rätt små. Vi är tre personer i gruppen och en person är alltid vaken och sitter post, så vi får sova i skift, berättar Ela Özbeck.

Uthållighet

På samma sätt som en skyttesoldat i en eldställning behöver du som soldat i en sambandsenhet vara uthållig över lång tid. Samtidigt ska du också vara både intresserad av teknik och en problemlösare, som enskilt med dina kamrater i gruppen kan hantera alla situationer och problem som kan uppstå.

– Jag gillar att det kan vara så olika. Det blir väldigt mycket tempoväxling. Till exempel när vi kommer till en plats och allt ska upp så måste det gå väldigt fort. Och ibland kan vi sitta där inne i hytten och ha det jättemysigt. Sen är det inte så högt i tak, man får lite ont i ryggen och det är väldigt trångt. Men vi har ju värme och kaffekokare där inne, och på så vis har vi det också väldigt bra.

Varierande utbildning

Under utbildningen har hon genomgått ett antal delkurser, bland annat sambandsutbildning, gruppchefskola, och utbildning i det mobila kärnnätet.

– Utbildningen har varit väldigt varierande.  Jag har lärt mig väldigt mycket nytt som jag kommer kunna ha användning för i det civila. Men det har varit tufft också. Fast de tuffa dagarna blir ändå värda att kämpa för sen när det blir bra. Men det bästa är ändå kamratskapen.

Ela Özbeck vill gärna ha ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten efter värnplikten.

– Jag har alltid velat plugga till officer. Jag har sökt både Officersprogrammet och anställning, men jag hoppas att jag kommer in på Officersprogrammet, säger hon.