Även om begreppet C-IED, Counter-Improvised Explosive Devices, är starkt förknippat med internationella insatser finns ett stort behov av den förmågan även i Sverige. Försvarsmaktens utveckling inom C-IED ökade i och med hotbilden vid insatserna i Afghanistan och samordningsansvaret för funktionen har sedan 2007 roterat mellan olika generaler och amiraler.
Nu har funktionsansvaret överförts från flygvapenchefen Carl-Johan Edström till arméchefen Karl Engelbrektson. Från båda generalmajorerna är inriktningen tydlig.
– Jag är imponerad över hur långt vi har kommit inom C-IED, framförallt inom det internationella området, där vi var långt efter då vi startade 2007. Nu gäller det att föra in förmågan och kunskapen på bredden, även nationellt, säger Carl-Johan Edström.
Bred utbildning för alla försvarsgrenar och stridskrafter
Hotet från improviserade sprängladdningar är ständigt närvarande för alla förband som verkar inom markarenan. Förbandstyper med relativt statiskt uppträdande, såsom hemvärnsförband, logistikförband samt basförband ur såväl flygvapnet som marinen, riskerar troligen att bli mer exponerade än renodlade manöverförband.
Mot bakgrund av denna hotbild är arméchefens inriktning som funktionsägare att fortsätta implementeringen på bredden, där grundläggande utbildning bör genomföras av alla förbandstyper och där hotbilden naturligt bör omhändertas vid övningar i samtliga försvarsgrenar.
– Vi ska fortsätta ha en framträdande roll i det internationella samarbetet men vi måste också föra in förmågan på bredden, för behovet av en grundläggande förmåga till strid och verksamhet i IED-miljö är stort, även i en nationell kontext. Inriktningen är därför att införa en grundläggande utbildning i att hantera denna typ av hot för alla soldater och sjömän, säger Karl Engelbrektson.