En då 22-årig Bengt Wicksén minns kvällen han landade in på Camp Kitona, den 18 september 1961:
– Vi var omkring 200 nya soldater i Kitona. Tysta satt vi och åt kvällsmålet med tankar om hur Dag Hammarskjölds plan kunde ha störtat: Var det sabotage, hade det blivit nedskjutet eller var det en olycka? Det var stor osäkerhet inom oss och omkring oss.
Efter kvällsmålet stod Bengt vakt, med dubbla magasin till vapnet och handgranaterna redo, berättar han. Det fanns rapporter om tusentals soldater omkring Camp Kitona, med splittrade lojaliteter.
Kongokrisen tog sin början efter självständigheten från Belgien, i juni 1960. FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld inrättade FN-missionen ONUC. Med en civil och en militär del skulle FN-missionen i Kongo hindra det eskalerande våldet i landet, mellan centralmakten och utbrytarregioner.
Hammarskjölds plan var på väg mot Ndola där han skulle medla direkt med Katangas president Moise Tshombe. Målet var att sammanföra utbrytarregionen Katanga med övriga tre provinser och ena Kongo. Än i dag är det oklart hur planet kraschade.
– Hammarskjöld var skaparen av de blå hjälmarna, under medlingen av Suez-krisen 1956. De hjälmarna är själva sinnebilden för fredsbevarare, berättar Bengt Wicksén.
Det är med den här erfarenheten som Bengt fortsätter sitt engagemang för Kongo och Dag Hammarskjöld:
– Dag Hammarskjöld är än i dag ansedd som FN:s mest effektiva generalsekreterare. Hans syn på broderskap, medkänsla och humanitärt arbete förtjänar större erkänsla, vilket jag och Kongoveteranerna verkar för.
Kongoveteranerna har skapat en minnesfond, för att hedra Dag Hammarskjöld. Fonden går till att bevara hans minnesplats i Ndola, Zambia. Även andra initiativ som syftar till att hedra hans minne och gärning för freden för bidrag ur fonden.
Dag Hammarskjöld verkade som FN:s generalsekreterare den 10 april 1953 fram till sin död den 18 september 1961.