Hundarna deltar nämligen i ett forskningsprojekt som studerar åldringsprocessen på explosiva ämnen och hur åldrandet påverkar tjänstehundars förmåga att detektera dem. Under tiden som åldrandet pågår genomförs analyser av den kemiska doftbilden som preparaten utsöndrar. Det är Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som står för analyserna och Polismyndighetens nationella bombskydd leder projektet.
Genom den tvärvetenskapliga mixen av hundars luktsinne och ren kemi resulterar forskningsprojektet i något unikt som aldrig tidigare gjorts, varken i Sverige eller internationellt. Den nya kunskapen inom området för explosivämnessök med hund förbättrar träningsmetoderna och därmed förmågan att förhindra olaglig användning av sprängämnen och upptäcka illegala sprängladdningar. Att hitta explosiva ämnen med hjälp av dessa hundar är samhällsviktigt både militärt och civilt.
Projektets bakgrund
Hundförare* från Polismyndigheten och Försvarsmakten hade under en längre tid uppmärksammat att doftbilden på explosivämnen verkar förändras när den åldras, ventileras och hanteras. Detta är en naturlig process för all doft men exakt vilka som ämnen försvinner med tid visste man inget om ur ett forskningsperspektiv.
Fredrik Bergström från Polisens nationella bombskydd har rollen som projektledare:
– Vi funderade mycket över hur detta påverkar våra explosivämnessökande hundar. Polisen, Försvarsmakten och FOI ansökte därför 2017 om att göra en förstudie under ett år där vi studerade ett mindre antal preparat. Vi gjorde då tester i en enklare skala än i det här större projektet och fick belägg för våra teorier och såg att det var skillnad. Vi tyckte det var så pass intressant att vi ansökte hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om att göra den här stora studien, berättar Fredrik Bergström.
– Ju mer information vi kan få om doftlära, desto bättre. Mycket vi tror oss veta i dag är bara spekulationer. Vi är rätt säkra när det kommer till vissa saker som att värme sprider doft mer, när det kallt sprids det inte lika mycket och blåser det flyttar det sig, säger hundföraren Emil som deltar i forskningsprojektet tillsammans med hunden Försvarsmaktens Jodie.
Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
Skillnad på gammalt och nytt
Eftersom hundarna inte muntligen kan berätta om dofterna de känner får projektteamet, som består av representanter från Polisen, FOI och Försvarsmakten, studera och tolka de markeringar som hundarna visar i olika operativa söktester. Studien är i sitt slutskede och de avslutande testerna gjordes i Rosersberg, norr om Stockholm, under september månad. Hundekipagen* från Försvarsmakten och Polisen fick arbeta med både färska och åldrade preparat som var gömda bland välfyllda lagerhyllor. Testerna var så kallade blindtester vilket innebär att hundföraren inte visste var eller hur många preparat som fanns utplacerade på
sökytan. Hundarna fick även göra ett så kallat burktest vilket testade deras preparatkännedom.
– Vi har tillsammans valt ut ett större antal olika preparat. FOI har regelbundet
analyserat kemiska förändringar i preparatens doftbild och nu avslutar vi det här
projektet med olika tester där vi ser hur hundarna rent praktiskt löser det. Om de gör skillnad på det som är gammalt och nytt, säger Fredrik Bergström.
Seminarium i december
Projektet beräknas vara klart i december 2021 då det övergripande resultatet presenteras på ett slutseminarium där även civila aktörer har bjudits in. Metodstödet, ”Användarguide om träningspreparat för sprängämnessökande tjänstehundar”, kommer då att vara färdigställt och tillgängligt för de som är intresserade.
Resultatet stärker Sveriges krisberedskap
Både Polisen och Försvarsmakten kommer att se användarguiden som ett
grundutbildningsmaterial till nya hundförare för att göra hundutbildning på explosivämnen så bra som möjligt. De privata aktörer i Sverige som använder explosivämnessökande hundar, exempelvis vaktbolag som gör uppdrag åt kärnkraftverk, hamnar och andra myndigheter, kan också ta del av forskningsstudiens resultat.
– Vi delar metodstödet och de övergripande erfarenheterna med privata aktörer och andra myndigheter vilket ökar kompetensen i samhället kring detta. Det stärker landets krisberedskapsförmåga, säger Fredrik Bergström.
En återkommande tråd i samtalen som sker under söktesterna i Rosersberg är det unika i forskningsprojektet. Förutom projektets kombination av hundar och kemi tror Fredrik Bergström att intresset för resultatet kommer att vara stort.
– Det är ett otroligt intressant och viktigt projekt i sig och våra internationella efterforskningar visar att ingen tidigare gjort en liknande studie. Därför kommer många troligtvis vara intresserade av resultatet, andra länder inte minst, säger Fredrik Bergström.
*En hundförare är en person som med en hunds hjälp utför olika uppgifter. Hunden och hundföraren bildar tillsammans ett ekipage.