Att sprida till andra baser innebär att man ombaserar flygplan, materiel och personal – ofta till följd av hot från luften eller hot från marken. Det kan exempelvis ske från ordinarie flygbaser till reservbaser, civila flygplatser eller landsvägar.
– Det är första gången jag är här i Kalmar och klargör. Det har gått bra. Den största skillnaden är att det inte är lika förberett på platsen när det kommer till tankning och så vidare. Man får finna lösningar som passar på den platsen man nu är, säger Ebba Thulin, hjälpmekaniker på F 17.
Ebba Thulin, hjälpmekaniker på F 17, var med och tog emot flygplanen.
Foto: Joakim Vidgren/Försvarsmakten
Flygvapnet ska vara taktiskt överlägset en motståndare i varje given situation och i det är spridningskonceptet en del. För att uppnå taktisk överlägsenhet krävs inte bara att stridsflygdivisionerna är taktiskt skickliga, svårlästa och dynamiska i lufthavet, man måste även vara på det marken. Till slut måste flygplanen landa och flygvapnets flottiljer ska under dygnets alla timmar, från flera olika platser, kunna ladda och tanka flygplan för att sedan få upp dem i luften igen. Det är en viktig del i ett dynamiskt och för en motståndare svårläst luftförsvar.
Divisionen med rötter i Kalmar
Under söndagen var det 212:e stridsflygdivisionen, Urban Blå, till vardags baserade på F 21 i Luleå som landade in. Divisionen föddes 1961 på Kalmar flygflottilj, vilket innebär att den nu 60 år gamla divisionen landade in vid sin födelseplats.
– Vi tog en lov över Kalmar för att uppmärksamma årsdagen. Man kan säga att cirkeln är sluten för divisionen, säger en stridspilot från 212:e stridsflygdivisionen.
Att öva denna typ av ombasering är en logistisk utmaning där vi utvecklar förmågan att logistikförsörja flygvapnets krigsorganisation och flottiljerna övas i sin huvuduppgift – att alltid, oavsett, få upp stridsflygdivisionerna i luften så att de kan leverera verkan i målet.