Sjöstridskrafterna höjer tröskeln

Sjöstridskrafterna löser skarpa uppgifter dygnet runt och året om. Ständigt övervakar marinen det svenska sjöterritoriet med fartyg och landbaserade spaningssystem. Den normalbild som finns över de tusentals fartyg som ständigt rör sig runt den svenska kusten möjliggör att avvikelser i mönstret kan upptäckas och åtgärder kan vidtas. Intresset för Östersjöregionen hos andra nationer är mycket stort och såväl Ryssland som Nato har en stor närvaro med sjö- och flygstridskrafter.

Parallellt med den rutinmässiga sjöövervakningen pågår övningar och förberedelser för att kunna försvara Sverige mot ett direkt angrepp. Sjöstridskrafterna övar och förbereder sig såväl nationellt som tillsammans med andra nationer. Finland har en särställning men samarbeten med exempelvis USA, Nato och övriga partners runt Östersjön bygger förmågan att bidra till säkerhet i närområdet.

Modern materiel och kompetent personal

Marinens tyngre stridsfartyg utgörs idag av sju korvetter, fem ubåtar och fem minröjningsfartyg. Dessa fartyg är byggda av svensk försvarsindustri, för närområdet och svenska behov.

– Våra fartyg är anpassade för den unika Östersjömiljön. Sonarer, radarsystem och smygteknik kommer till sin absoluta rätt här hemma. Men de är också byggda för att enkelt jobba ihop med fartyg från andra nationer och för oss är det rutin att lösa uppgifter tillsammans med våra utländska partners, säger Nina Vinde som är fartygschef på HMS Visby.

Dagens fartygsbemanning, med fast anställd kompetent personal och inte värnpliktiga, har gett en högre beredskap och gör marinen insatsberedd året om. De alltmer komplexa tekniska system som finns ombord kräver en kunskapsnivå som är svår att möta med värnpliktiga sjömän.

Ökad förmåga i framtiden

Den närmaste tioårsperioden utvecklar sjöstridskrafterna förmågan inom alla områden. Två nya ubåtar av Blekingeklass ersätter äldre ubåtar och nya ytstridsfartyg tillförs mot slutet av decenniet. Samtidigt kommer nya och utvecklade vapensystem att göra marinen vassare, konstaterar chefen för 31:a korvettdivisionen, John Theander:
– Korvetterna får nya sjömålsrobotar med längre räckvidd men också effektivare ubåtsjakttorpeder. Tillkomsten av luftvärnsrobotar kommer att ge bättre möjlighet att möta morgondagens hotbild, men kommer också att kunna bidra till Sveriges totala luftförsvar.