Fanor har spelat stor roll i den militära historien. De användes ursprungligen som fälttecken och fördes av enheter inom infanteriet, medan kavalleriet förde standarer, en mindre variant av en fana. När man drog ut i fält fungerade fanorna och standarerna som signal- och identifikationsmedel. Soldaterna stred vid sin fana och för sin fana. När nya soldater anslöt svor de sin trohet till fanan. Idag används de huvudsakligen i ceremoniella sammanhang, fortfarande med en stor portion tradition och betydelse kopplade till sig.
– Jag kommer nu att tilldela Militärhögskolan Karlberg den fastställda fanan. Ni skall i alla syften ära och hedra den! Med de orden lämnad kungen under ceremonin över den nya fanan till överstelöjtnant Johan Martinsson, tillförordnad chef för Militärhögskolan Karlberg.
Medräknat den nya fanan har Militärhögskolan Karlberg sedan 1817 fört totalt sex fanor. Den första överlämnades av kungen i rikssalen på Karlbergs slott den 6 mars 1817 till dåvarande Kungliga Krigsakademin. Därefter har kungen överlämnat fanor år 1842, 1920, 1952 och senast vid skolans 200-årsjubileum 23 maj 1992.
– Det var med stor stolthet jag idag, tillsammans med min personal och våra kadetter, tog emot vår nya fana. Fanorna har alltid varit viktiga i militära sammanhang och vi är glada att återigen ha en fungerande och vacker fana att använda. Skolan har under mer än tvåhundra år värnat traditionen av att föra vår kransbeprydda fana, en fana vi nu ska föra in i framtiden, säger överstelöjtnant Johan Martinsson, tillförordnad chef för Militärhögskolan Karlberg.
Militärhögskolan vårdar inte bara en vacker fana, utan även en fanspets med XIII:s namnschiffer som bedöms komma från de första fanorna skolan erhöll 1817. Innan fanan kunde överlämnas har den gått genom en lång och komplicerad tillverkningsprocess där många parter varit inblandade. Fanan är till exempel unik eftersom varje tillverkad fana har formats av en konstnär. Under nästan ett års tid tillverkades fanan sedan av Handarbetets vänner innan den kunde spikas fast i sin stång.
Den så kallade spikningen är, precis som överlämningsceremonin, en anrik och värdig ceremoni. I den slog 22 representanter från Militärhögskolan Karlberg fast varsin spik, som i de här sammanhangen benämns tännlikor, i stången och därmed fästes fanan i sin stång. Spikningen är en ceremoni med mycket gamla anor med syfte att knyta förbandets personal till fanan, att följa, värna och vårda den i fred, kris och krig. Spikningsceremonin genomfördes på Armémuseet i februari 2020, strax innan det var tänkt att fanöverlämningen skulle ske. Varför den sköts på framtiden till idag är dock en annan historia.