Utbildningspaketet har funnits under närmare 20 år och har under årens lopp utvecklats på olika sätt. Försvarsmaktens vinterenhet har funktionsansvaret för utvecklingen av ”Kallt väder” och major Tony Gustafsson är den som har hållit i arbetet tillsammans med Magnus Gudmundsson vid Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet, FMLOPE i Halmstad.
”Människan i kyla”
Förutom att Tony arbetat med uppdateringen av ”Kallt väder” är han också engagerad i ett projekt tillsammans med bland annat personal från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
– Vi har jobbat för att implementera hela utbildningskonceptet ”Människa i kyla” i utbildningen av till exempel poliser, personal inom räddningstjänsten, länsstyrelsen, regionerna med flera. Och nu har vi kommit så långt att vi kör den första instruktörskursen för personal ur dessa myndigheter, berättar Tony.
”Vi går till handling och gör något konkret”
– Det är mycket glädjande att vi nu går till handling och gör något konkret för att överföra Försvarsmaktens kunskaper till de civila myndigheterna genom att genomföra den här instruktörskursen, berättar MSB:s Maria Jontén, projektledare för det svenska deltagandet i Barents Rescue 2022 som genomförs i Norge i september.
– Baserat på erfarenheter genom åren har vi konstaterat att vi inte har de rätta verktygen och kunskaperna för att hantera kallt väder. Vid övningen Barents Rescue i Kiruna 2019 var det här en fråga som verkligen belystes. De inblandade civila myndigheterna utryckte tydligt att de vill få in den här utbildningen i sin verksamhet, fortsätter Maria Jontén.
Tydliga exempel
– Vi har också andra exempel då räddningspersonal vid olika olyckor inte har rätt utbildning och utrustning för att kunna hantera kyla och svåra förhållanden. Ta till exempel Herkuleskraschen på Kebnekaise. Dit kom personal för att arbeta i olycksområdet som inte alls hade utrustning och tillräckliga kunskaper för att hantera de extrema förhållandena, berättar Tony Gustafsson.
Ett annat exempel kan vi hämta från vårt grannland Norge och den tragiska rasolyckan i Gjerdrum utanför Oslo i december 2020 där Sverige stöttade med räddningspersonal. Där hade den norska och svenska personalen stora problem på grund av att de inte hade rätt utrustning och kläder för att kunna hantera den kyla och de svåra förhållanden som rådde i olycksområdet, fortsätter Tony.
Föreläsningar och praktiska övningar
Instruktörskursen som pågår under tre dagar har samlat cirka 20 deltagare från hela landet från olika myndigheter, det är bland annat poliser som arbetar som kriminaltekniker, sjukvårdpersonal från ambulanssjukvården, personal från räddningstjänsten och Sjöfartsverket.
Fler kurser är planerade
Kursen innehåller grunderna i utbildningspaket ”Kallt Väder”, föreläsningar i medicin, fysiologi och kylskador samt praktiska övningar som kamratkontroll, hantering av klädsel och utrustning, åtgärder vid lång och kort rast, förläggningstjänst och transporter.
– Nu kommer inte det att stanna efter den här första utbildningen, de som nu går den här första kursen är utvald personal som i sin tur ska ta det här vidare inom sitt yrkesområde. Sedan kör vi ytterligare två kurser i Kiruna i februari som förberedelse inför Barents Rescue i Norge i september, berättar Maria Jontén.
”En bra grund att stå på”
– En mycket bra utbildning, det har varit väldigt lärorikt och nyttigt. Jag tror det blir en bra grund att stå på som vi sedan kan anpassa för våra utmaningar och vår verksamhet, säger Caroline Hagström, verksamhetsutvecklare för ambulanssjukvården i Region Skåne.
Maria Jontén berättar också att det finns en tydlig inriktning för det fortsatta arbetet.
– Vi har målet klart för oss. Vi ska genom praktisk handling upprätta en förmåga inom de civila myndigheterna för att bli bättre på att kunna genomföra insatser tillsammans. Och genom att överföra kunskaperna kan vi sedan föra in utbildningen i alla inblandade myndigheters utbildningssystem, avslutar Maria Jontén.