Bergsäkra befäl

Allt fler svenska och utländska officerare går fjällinstruktörskursen hos Försvarsmaktens vinterenhet i Arvidsjaur. Den är nämligen ett krav för att få leda förband på fjället – något som blir allt viktigare, inte minst när spänningarna kring Arktis växer.

Soldater på skidor.
Soldater på skidor.
Det blir många timmar och höjdmeter på turskidor för kursdeltagarna. Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten
Soldater i fjällmiljö.
Instruktören kapten Daniel Lindman förevisar vilka lärdomar som finns att dra av den dödligaste fjällolyckan i Sverige – Anarisolyckan i Jämtland 1978. Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten
Skidåkande soldat.
Fanjunkare Stefan Forsgren från Försvarsmedicinskt centrum var en av alla elever på kursen. ”Det är en bra mix av deltagare. Armén, flygvapnet och marinen är representerade vilket gör att man ser för- och nackdelar i de olika vapenslagen”, säger han. Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten
Stridspar.
Ett stridspar utlöser ett mindre snöskred. Foto: David Carr/Försvarsmakten
Stridspar.
En dansk elev i stridspar med en svensk under utbildningen. Den internationella efterfrågan på kursen gör att kursen hålls på engelska. Foto: David Carr/Försvarsmakten
Skidåkare.
Den lågalpina miljön kring Vittjåkk ligger i anslutning till Försvarsmaktens vinterenhet i Arvidsjaur. Det går fort att förflytta sig från kasern till fjäll. Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten

Det trädlösa fjället tar ofta andan ur förstagångsbesökare där det tornar upp sig mitt i skogsbältet, bara en kvarts bilfärd från kasernområdet i Arvidsjaur. Lågfjället heter Vittjåkk, och även om det är långt från den egentliga skandinaviska fjällkedjan är platsen perfekt för fjällinstruktörskursens moment om grunderna om kalfjället. Här kan övningar ske under kontrollerade förhållanden innan kursen fortsätter med ökad svårighetsgrad i högalpin miljö i Kirunafjällen.

Ett otränat öga ser i dag kanske bara en vacker dag på fjället med gassande sol. Men de drygt 20 deltagarna som är här vet att skönheten är förrädisk. Den starka solen förstärks i snöns reflektioner och vatten och solkräm med skyddsfaktor 50 blir snabbt hårdvaluta.

Nödbivack kan rädda liv

Kursdeltagarna börjar dagen med att studera en nödbivack mitt på kalfjället. Med spade, skidor och vindsäck visar instruktören, kapten Daniel Lindman, hur denna potentiella livräddare ska utformas.– Det finns lärdomar att dra av den mest dödliga fjällolyckan i Sverige, Anarisolyckan 1978. Den orsakades bland annat av en bristande utformning av nödbivacken. Ni måste ha minst 150 centimeters snödjup för att kunna gräva ett ordentligt skydd från vädret, säger han under genomgången.

Det tar flera år att utbilda en fjällinstruktör. Den här kursen är det sista steget i utbildningsresan för ett 20-tal nya instruktörer som framöver kommer att kunna leda sina förband på kalfjäll, både i snö- och barmarksförhållanden. En utbildad fjällinstruktör får också utbilda andra i den grundläggande fjällsäkerhetsutbildningen. 

En av deltagarna är fanjunkare Stefan Forsgren, säkerhetsmaterielofficer på Försvarsmedicincentrum i Göteborg. Till vardags arbetar han som chef på Helikopter 16 Black Hawk, med fokus på överlevnad inom flygvapnet och nödevakuering av helikopterpersonal. – Vi måste ha kalfjällskompetensen för att kunna bedriva verksamhet i fjällmiljö med våra flygande besättningar. Vi står också inför pensionsavgångar som gör att vi måste generationsväxla och där är jag en av dem som ska behålla kompetensen, säger Stefan Forsgren.

Forsgren är nöjd med utbildningen och känner sig stärkt i rollen som instruktör. – Man lär sig även av de utländska deltagarna. Framförallt är den stora bonusen att man får ett brett kontaktnät som man kan nyttja i många andra sammanhang efteråt.

Utlöser lavin

Under eftermiddagen hörs plötsligt ett muller. Två kursdeltagare står i armkrok och hoppar på kanten av en hängdriva då en mindre lavin lossnar under deras fötter. Tack vare att eleverna är förankrade följer de inte med i snömassorna. De sitter fast i ett rep som i sin tur är knutet i ett skidankare under snön.– Det är inte världens största lavin här. Men principen är densamma som i högalpin miljö, säger kapten Johan Larsson, kurschef.

En stor del av kursen handlar just om att hantera laviner, som är en av fjällets stora faror. Kursdeltagarna utbildas efter Sveriges nationella utbildningsprogram för lavinutbildning och lavinkurser (Svelav) som utgör en standard i den civila världen.– Det gör att Försvarsmakten har ett bra utbyte med de civila aktörerna då vi följer samma utbildningsnivåer. Dessutom får våra elever kompetenser som är användbara i det civila, säger Johan Larsson.

Kursens stora final utspelade sig i Kirunafjällen i bästa tänkbara förhållanden ur ett utbildningsperspektiv: 20 meters sikt och flatljus, som innebär att alla visuella referenser försvinner – man upplever en så kallad white-out. De blivande fjällinstruktörerna fick ansvara för ett stort lavinräddningsmoment och leda 25 underställda elever som genomförde grundkursen.

– Då ingår allt i räddningsarbetet från eftersök till medicinskt omhändertagande och det är instruktörseleverna som ska leda detta, säger Johan Larsson.

Den som lär sig att leda förband i en högalpin vintermiljö får en bra bonus på köpet, påpekar den dåvarande chefen för Försvarsmaktens vinterenhet, överstelöjtnant Morgan Gustafsson.– Då är den vanliga vintermiljön i skogen mycket enklare att bemästra. Om jag kan verka, förflytta och överleva i fjällterräng då kan jag det även i skogsterräng.