Dialog och samverkan med ansvariga myndigheter en framgångsfaktor

Försvarsmaktens möjligheter att bidra till samexistens med andra samhällsintressen är störst tidigt i processerna när mark- och vattenområdens lämplighet utreds. Samtidigt behöver Försvarsmaktens och det övriga totalförsvarets behov beaktas av andra aktörer i samhällsplaneringen för att en ökad försvarsförmåga ska vara möjlig att uppnå.

Stridsbåt
Stridsbåt
Dialog och samverkan i planeringsprocessen, då mark- och vattenområdens lämplighet utreds, ger de bästa möjligheterna att bidra till samexistens med andra samhällsintressen. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten

Försvarsmakten har fått i uppdrag av regeringen att redovisa hur myndigheten bidrar till samexistens mellan olika samhällsintressen inom samma geografiska områden, samt hur Försvarsmakten samverkar med relevanta myndigheter och organisationer i samhällsplaneringen.

Försvarsmakten tar varje år emot och bereder över 3 000 formella ärenden inom samhällsplanering och arbetar aktivt med att informera och samverka med berörda myndigheter och aktörer. Förutom flertalet samarbeten med andra myndigheter så anordnar Försvarsmakten årligen en konferens med fokus på myndighetens arbete inom samhällsplanering där berörda myndigheter, länsstyrelser och kommuner bjuds in att delta.

Under 2021 har Försvarsmakten även fört en omfattande dialog med de kommuner som berörs av myndighetens tillväxt. Försvarsmakten strävar efter att verksamheten på berörda orter ska vara förenlig med andra intressen och bidra till samhällets utveckling, samtidigt som den militära verksamhetens behov tillgodoses.

Försvarsmakten bedömer att dialog och samverkan i planeringsprocessen, då mark- och vattenområdens lämplighet utreds, ger de bästa möjligheterna att bidra till samexistens med andra samhällsintressen.

– Försvarsmakten verkar för att bidra till förutsägbara planeringsunderlag tillsammans med ansvariga myndigheter, exempelvis i arbetet med havsplaner eller den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.

Försvarsmakten bygger upp ett starkare militärt försvar efter en lång period av neddragningar. Bakgrunden till tillväxten är en alltmer osäker omvärldsutveckling med snabba skeenden, mer komplexa hot och risker. Försvarsmakten är inne i en expansiv tillväxtperiod och förstärker successivt organisationen med både värnpliktiga och anställd personal samt kvalificerad försvarsmateriel. Den militära förmågan utvecklas kontinuerligt genom fler övningar och insatser. Myndigheten behöver därför säkerställa att anläggningar samt övnings- och skjutfält är tillgängliga i högre grad än i dag.

För att säkerställa en samlad förmåga i totalförsvaret är det viktigt att arbetet med en sammanhängande planering genomförs på nationell, regional och lokal nivå av både offentliga aktörer och näringslivet. I förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap framgår att varje statlig myndighet ska beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet. Försvarsmakten anser att denna skyldighet gäller inom all den verksamhet som myndigheterna bedriver, även samhällsplanering.

– För att kunna genomföra tillväxten och uppfylla de politiska målsättningarna i försvarsbeslutet 2020 är Försvarsmakten bland annat beroende av att behoven av mark- och vattenområden kan tillgodoses. Det underlättas genom goda samarbeten med andra myndigheter. Likväl som att Försvarsmaktens arbete bidrar till samexistens med andra intressen behöver även Försvarsmaktens och det övriga totalförsvarets behov beaktas i andra myndigheters arbete inom samhällsplaneringen, säger Mikael Granholm.