Örlogsfartyg från Tredje och Fjärde sjöstridsflottiljen har de senaste veckorna varit till sjöss i större utsträckning än normalt. Runt den svenska sydkusten har de inhämtat underrättelser och visat närvaro.
– Besättningarna på fartygen har jobbat under långa perioder till sjöss, i hårt väder med en våghöjd på över fyra meter under vissa perioder. De har utfört sitt arbete mycket professionellt trots svåra förhållanden, säger Jenny Ström som är chef för Tredje sjöstridsflottiljen.
Marinens bidrag har inte bara bestått av fartyg till sjöss utan även av logistikpersonal, sjöövervakningscentraler och stabspersonal. Många andra har också bidragit till informationsbilden.
Försvarsmakten har ständigt omvärlds- och närområdesbevakning och följer utvecklingen mycket noggrant. Det är ett aktivt försvar av landet där man kan förstärka och omfördela militära resurser efter läge.
– Vi anpassar ständigt vår beredskap efter rådande läge och är beredda att agera. Nu omfördelar vi också delar av våra markstridsresurser kopplat till Gotland. Men vi balanserar våra förband och resurser kontinuerligt över hela landet. Det är en naturlig del av vår verksamhet, säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.
De förband Försvarsmakten har till förfogande kan lösa uppgifter både på och under ytan, i luften, på marken och i cyberdomänen. Den territoriella verksamheten leds genom militärregionerna som också har en viktig roll i samverkan med civila myndigheter och aktörer på regional- och lokal nivå.
– Det är fortsatt ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge som kan pågå under lång tid. Men den omedelbara risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt lågt, även om det inte kan uteslutas, säger Michael Claesson.