![soldater med snöskotrar]()
Redo för jägarinsats i Nordnorge, alltså fast och rörlig spaning på djupet samt bekämpning av prioriterade mål bakom fiendens linjer.
Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
![stridsvagn]()
Enheter från mekaniserad bataljon, I 19.
Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
![Jas 39 Gripen]()
F 21 deltar i övningen med cirka 150 personer och ett antal Jas 39 Gripen.
Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten
– Sverige har deltagit i Cold Response sedan 2006, något som starkt har bidragit till vår unika förmåga att strida i subarktisk miljö. Det har också bidragit till att utveckla vår förmåga till strid i större förband och att samarbeta med förband från andra nationer, säger överstelöjtnant Erik Preutz, övningsledare för de svenska markförbanden.
Överstelöjtnant Erik Preutz är övningsledare för de svenska markförbanden.
Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Det svenska deltagandet är en viktig del i det nordiska försvarssamarbetet. Tillsammans med finska enheter bildas en reducerad svensk-finsk brigadstridsgrupp.
– Vi fortsätter på den inslagna vägen och bygger vidare på det finsk-svenska samarbetet, FISE, säger Erik Preutz.
Flygvapnet bidrar med förband ur Norrbottens flygflottilj, F 21, med Jas 39 Gripen. Cold Response är också slutövning för de värnpliktiga som utbildas 2021-2022 vid markförbanden i Norrbotten.
Övningsområdet sträcker sig från Narvik i söder till Finnmark i norr, men huvuddelen av övningen för den svensk-finska brigadstridsgruppen genomförs i Troms fylke.
– Övningsområdet är omväxlande både vad avser infrastruktur och klimatförhållande, vägarna kan vara smala och hala, därför är det viktigt att sätta säkerheten främst, säger Erik Preutz.
Cold Response är en viktig del i vidmakthållandet av Försvarsmaktens vinterförmåga, jägarförmågan och bergsförmågan i armén samt interoperabilitet och förmåga till operativa transporter. Under övningen följs norska och svenska riktlinjer för Covid 19.