– Jag läser inriktning markstrid och så här långt in i utbildningen, som började i höstas, har vi delat upp oss i olika kurser för respektive inriktning och funktion. Det är därför jag är här på Livgardet nu, berättar Arvid.
I slutet av utbildningen möts alla funktioner igen för att ha en slutövning tillsammans, vilket sker efter den armégemensamma övningen Våreld i maj. Nu är det dock fullt fokus på den kurs som kallas YBK FUSA (yrkes- och befälskurs förbandsutbildning skarp ammunition) som genomförs vid strid i bebyggelseanläggningen, SIB:en, på övningsfältet i Kungsängen.
Tacksamma övningsobjekt
Målet med kursen är att som övningsledare planera och genomföra en så realistisk övning som möjligt med allt vad det innebär när man skjuter med skarp ammunition. Det handlar både om riskhantering, riskminimering, noggrann övningsplanering och att få till målsättningar som verkligen utvecklar de som blir övade.
I det här fallet var det en pluton från 12:e motoriserade skyttebataljonen som blev övade av Arvid och hans kurskamrater. Plutonen ska i höst åka till Mali och står mentalt redan med ett ben i Mali samtidigt som de fortfarande är kvar i Sverige. Det är ett erfaret gäng soldater som Arvid är glad över att få arbeta med eftersom han menar att deras kompetens gynnar hans egen utveckling.
– Att praktiskt få pröva allt vi lärt oss den här veckan med just den här plutonen har lärt mig mycket. De är väldigt duktiga och erfarna generellt och har en inställning att vilja lära sig och hela tiden bli bättre. Så det är fantastiskt att få jobba tillsammans med dem, säger Arvid.
Hur gick det?
Över förväntan, tycker Arvid. Momenten som genomfördes är komplexa och särskilt riskfyllda eftersom enheterna är förskjutna i både djup och sida vilket innebär att de skjuter både förbi och över varandra.
– Vi kom faktiskt längre än de utbildningsmålsättningar jag hade eftersom vi kunde få till kvällsskjutningar i mörker med alla moment och det klarade de av väldigt bra, berättar Arvid.
Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
Vad tyckte soldaterna?
– De var tacksamma för att det var så pass tillämpat, alltså realistiskt. De uppskattade att vi lagt mycket kraft på planeringsarbetet men också hur vi följde upp dem. Om vi hade kunnat skruva till något hade det varit att ge dem ett tydligare ”förutsättning/läge”, säger Arvid.
Med det menas vad det är som gäller när plutonen ska börja lösa sin uppgift. I strid eller i krig är det oftast redan tydligt för då har man en längre period hört om vad motståndaren gör och hur den agerar. Nu ska soldaterna på bara fem minuter sätta sig in i helt nytt läge. I det här fallet var det otydligt om scenariot utspelade sig i Sverige eller Mali.
– Det här gänget ska ju till Mali och vad är det då för insatsregler som gäller när vi ska in i en civil bebyggelse? De hade velat ha lite hjälp med att tydliggöra det, förklarar Arvid.
Det egna ledarskapet i fokus
Återkopplingen från soldaterna är en viktig del för Arvid eftersom Tak A-utbildningen till stor del handlar om att utveckla sitt ledarskap.
– Att utvärdera och reflektera kring vårt eget ledarskap är något vi jobbar med genom hela utbildningen. Det går som en strimma genom allt, säger Arvid.
Han upplever att det är en stor skillnad i diskussionerna kring ledarskapet nu jämfört med tiden han utbildade sig till officer. Då handlade det mer om ”lessons learned” och ”learning by doing”, man fick med erfarenhet jobba i sig in rollen.
– Nu har vi en tydligare förankring i teorin och betonar vikten av den egna reflektionen också. Så att man inte bara gör, utan funderar på vad det innebär för mig och hur det jag gör påverkar andra. Jag tycker det är riktigt bra att vi har med det som ett tydligt inslag i utbildningen! säger den blivande kaptenen Arvid.