Varje dag och året runt har marinen ögonen på Sveriges gränser till sjöss. Den ständiga närvaron skapar en normalbild och en möjlighet att tidigt identifiera avvikelser, vilket är en förutsättning för ett aktivt försvar. Marinens fartyg är ständigt insatsberedda och tillsammans med flygvapnet och markstridande förband kan gemensam sjömålsbekämpning skapa stora problem för en motståndare på havet.

– Korvetternas huvudvapen är sjömålsrobot, robot 15. Genom att samordna sjömålsbekämpningen mellan sjö- luftstridskrafter skapas kraftsamling vilket försvårar för en motståndare, säger Robert Schöllin, chef för Fjärde sjöstridsflottiljen.

Robert Schöllin, chef Fjärde sjöstridsflottiljen. Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten

Försvaret börjar till sjöss

Försvaret av Sverige börjar till sjöss och Sveriges välfärd och utveckling är beroende av fri tillgång till havet. Med en av Europas längsta kuster är det inte osannolikt att en motståndare kommer över havet. Under luftförsvarsövningen tränar marinen och flygvapnet på att tillsammans möta en angripare till sjöss.

– Gemensam sjömålsstrid är svårt men Sverige är duktiga på det. Det är egentligen inte själva vapeninsatsen som är det svåra, alla kan trycka på en knapp. Det svåra med sjömålsstrid i Östersjön är att det sker på långa avstånd i ett hav med över 4000 fartygsrörelser varje dygn. Att identifiera målet och samordna striden i tid och rum är det svåra, det är därför vi övar på det, säger Schöllin. 

Marinens bidrag till luftförsvarsövningen består av korvetter ur Visbyklass men också den nyrenoverade korvetten HMS Gävle ur Gävleklass. Parallellt med övningen genomförs även värnpliktsutbildning och sjöövervakning. Båda fartygsklasserna använder sjömålsrobot som huvudvapen och bidrar med sina avancerade sensorer för att skapa den så viktiga lägesbilden.