I arméstabens direktiv benämns Våreld som en regional slutövning. Som att Skaraborgs regemente (P 4), Göta trängregemente (T 2) och Livregementets husarer (K 3) smattrar lite grand på Heden i Skövde och sen är det bra, sen åker man hem.
En kvarleva från förr. Dagens verklighet ser helt annorlunda ut.
– Alla arméförband söder om Dalälven är med i Våreld 22. Över 4 000 deltagare från 14 förband, säger Hedh.
Hans erfarenhet som krigsplutonchef på tungtransportkompaniet är närmast ovärderlig i hans nuvarande roll.
Han lider inte heller av att ha varit stridsvagnskompanichef, stridsfordon 90-plutonchef eller bataljonstabsmedlem.
– Att man har växt upp i systemet är helt nödvändigt. Tack vare min bakgrund vet jag vad som krävs för att kunna flytta förbanden, och hur lång tid det tar. Sen behöver det inte vara exakt, men man behöver ha en bra uppfattning om vad man håller på att planerar så att det är praktiskt genomförbart i slutändan när väl brigaden ska omfatta det här till taktiska och operativa rörelser.
Inför Våreld 22 transporterades förbanden som inte redan fanns på plats – efter bataljonsövningarna i Skåne – ner till Revingehed utanför Lund. Och därifrån tillbaka till Skövde via Småland för den andra övningsveckan.
Så hur gör man för att flytta stora förband över stora avstånd?
– Man börjar med att titta på vilka övnings– och skjutfält som ska användas, vilka förband som ska delta och vilka fordon som måste gå på tungtransport. När vi bygger Våreld och liknande typer av övningar så blir ju kritisk massa antal flakytor som tungtransport rimligtvis kan flytta mellan punkt A och B inom angiven tid, förklarar Hedh.
Innebär det att du behöver justera din ursprungliga genomförandeidé (GFI) för övningen efterhand som nya förband anmäler sitt intresse?
– Det var precis vad som hände inför årets Våreld, vilket naturligtvis bara är positivt.
Positivt?
– Ja, att så många vill vara med på vår övning. Vi var tvungna att ändra genomförandet eftersom vi inte kan flytta den mängden förband på det sätt som vi första hade planerat, åtminstone inte samtidigt.
Hur räknar du ut hur lång tid en stor transportrörelse tar?
– Det är klocka och linjal som gäller. Omloppstiden för tungtransport att lyfta en halvbataljon till Skåne är att de kan åka ner över dagen, lossa i Skåne, åka hem och vila, och sen göra en likadan tur nästa dag igen. Och så kan de kanske göra tre, fyra dagar innan de behöver gå in i ett återhämtningsskede.
Men ni använder även civila transportörer?
– Utgångspunkten är alltid att köra så mycket som möjligt grönt, alltså militärt. Dels för att hålla det inom firman, och dels för att ge så många övningstillfällen som möjligt för tungtransport. Men det här blir snart en ekonomisk fråga också. Därför lejer vi ut det som är billigare att köra – bandvagnar och hjulfordon – på civila kontraktörer. Och så tar vi de riktigt tunga fordonen själva.
Hur väljer ni vägar till och från övningsfälten?
– När vi har identifierat vilka civila grupperingsområden vi ska använda vet vi också vilket vägnät brigaden behöver för att transportera tyngre fordon. Om vi överskrider vägarnas bärighetsklass söker vi dispens hos Vägverket. Sen tar vi fram påtryckningskartor där dispensvägarna framgår så att taktisk chef kan se vilka vägar han kan nyttja med vilka fordon.
Vilka andra experter är du beroende av i din övningsplanering?
– Logistikerna, kopplat till drivmedel, mat och potatis och sådana saker. Och transportkontoret, för detaljplaneringen.
Nu blir dina T 2-kollegor glada.
– Det ska de vara. Du kan aldrig fuska med logistiken, du kan aldrig mörka att iso-kärlet inte stod där med varm mat. Logistiken är skarp på samma sätt som transporttjänsten, antingen så har det fungerat eller så har inte fungerat. Gör inte logistiksoldaten sitt jobb på överlämningsplatsen så får inte pansarbataljonen det de har beställt och behöver och då är kriget förlorat innan det ens har börjat.
Vilken bit man än pekar på i major Hedhs övningspussel tycks den vara minst lika viktig som alla andra. Samtidigt kan han inte dölja att han känner lite extra för soldaterna på tungtransportkompaniet.
– Jag brukar alltid prata med och tacka soldaterna på tungtransport, förklara hur viktiga de är. Många gånger är det de som går igång först, sen transporterar de under övningen, och när striderna är över ska de köra hem allihop. Så när alla andra gör high-five och gratulerar varandra till en bra övning så fortsätter transport att köra en vecka till.
Hedh avslutar:
– Så är det att vara transportör. Det är skruva, köra, lassa, lossa, hålla tider, orka hålla geisten uppe, och samtidigt vara ett krigsförband.