Till vardags är Stefan Hansson förlossningsöverläkare och professor vid Lunds universitet. Men han är även reservofficer och så kallad Med-T, det vill säga tidvis anställd medicinsk personal i Göta trängregementes krigsförband. Några gånger per år går han in i sin befattning i krigsorganisationen och deltar i arméns storövningar.
Under arméns storövning Våreld 22 övade han som läkare i en traumatropp som bestod av två anestesisjuksköterskor, en läkare och militära sjukvårdare. I en skarp situation finns ytterligare legitimerad personal att tillgå. Tramuatroppen har kapacitet att uföra lättare kirurgiska ingrepp för att kunna stabilisera patienten så att den kan skickas vidare för att få mer kvalificerad vård på sjukhus.
– Soldaterna uppskattar att öva med oss, och förutom att vi övas i våra krigsbefattningar så har vi också en utbildande roll, säger Stefan Hansson.
För soldaterna är övningarna en möjlighet att sammanfatta och fördjupa de kunskaper som de fått under året samt en större förståelse för varför vissa läkemedel och metoder används för att behandla de skadade.
– Även vi som är Med-T lär oss av soldaterna, exempelvis hur man hanterar olika typer av militär materiel och hur en förbandsplats byggs upp, säger Stefan.
Stefans väg till reservofficer
Stefan gjorde värnplikt som kompanibefäl för stridsvagn på Södra skånska regementet, P 7, i 15 månader. Därefter fortsatte han för att bli reservofficer vid Pansarstridsskolan i Skövde. Stefan har sedan gjort civil karriär som läkare och forskare. Under studietiden sommarjobbade han som officer på P 7, något som i dag skulle kunna likställas med en tidvis anställning (T-anställning).
– Reservofficersutbildningen har gett mig den bästa tänkbara ledarskapsutbildningen och den har jag haft nytta av i min civila karriär. Att ge medicinsk personal T-anställning är ett bra sätt att få in legitimerad medicinsk sjukvårdskompetens i krigsförbanden, säger Stefan.
Viktigt att öva på krigsskador
Patienterna i ett krig har i hög utsträckning andra typer av skador än vad man träffar på i fredstida civil sjukvård. Konsekvenser av krigsskador är att de tyvärr också kan drabba civilbefolkningen.
– Det handlar om splitterskador och skottskador med stora blodförluster som följd. Höghastighetsvapen ger mycket allvarliga skottskador, öppna frakturer och skador på andningsvägar och inre organ, säger Stefan.
De vanligaste skadorna under en militärövning säger Stefan är sår-, kläm- och brännskador, allergi, insektsbett, skoskav, vätskebrist och utmattning. Under övningarna tränar de på hela sjukvårdspanoramat för att vara beredda om läget skulle bli skarpt.
För att göra övningen så verklighetstrogen som möjligt tränar man med så kallade skademarkörer. Det är personer som sminkas så att de ser skadade ut och får instruktioner om hur de ska agera för att det ska bli så trovärdigt som möjligt. Övningsledarna "de blågula" finns hela tiden med för att ge information, råd och och återkoppling till de som övar.
Omvärldsläget gör att Stefan känner ett helt annat allvar i att öva nu än under tidigare år.
– Jag har varit mycket motiverad att öva i min krigsbefattning redan tidigare, men i år är engagemanget ännu större. Det är allvarligt att det är krig i Europa och det gör det ännu mer angeläget att vi har ett starkt försvar. Sjukvården är en mycket viktig del av försvarsviljan för soldaterna blir mer benägna att göra sitt yttersta om de vet att de blir väl omhändertagna om de blir skadade, avslutar Stefan Hansson.