Det är inledningen av årets Almedalsvecka när cheferna för försvarsgrenarna armén, marinen och flygvapnet sätter sig ner i officersmässen på ubåtsräddningsfartyget HMS Belos för ett samtal kring var Försvarsmakten står i dag, och vilka utmaningar vi står inför den närmaste tiden. Den senaste Almedalsveckan genomfördes 2019 och när den nu återkommer har världen därute förändrats på avgörande sätt.
– Det är krig i Europa och vi är på väg mot ett Natomedlemskap, så i det perspektivet är det ju stora saker som har förändrats, säger ställföreträdande marinchefen Peder Ohlsson.
– Och lägger man därtill andra politikområden som påverkar säkerhetspolitiken så har vi en lågkonjunktur, inflation och en inte avslutad pandemi, så det är tyvärr en perfekt storm av utmaningar som gör att de fria och demokratiska länderna måste samverka för de goda krafterna i de här tiderna, fyller arméchef Karl Engelbrektson i.
Flygvapenchef Carl-Johan Edström ser en annan stor skillnad mot 2019.
– Många av de stora myndigheterna som finns här, och även en del stora företag, har fått göra en ganska stor kursändring kopplat till nya uppgifter inom totalförsvaret. Det kommer nog också få en tydligare plats här i Almedalen.
I en tid då freden inte längre kan tas för given, och då den politiska ledningen är beredd att betala för att snabbt få ökad försvarsförmåga, då är det armén, marinen och flygvapnet som ska leverera tillväxt. De tre generalerna får frågan varför det tar flera år att nå tvåprocentsmålet. Svaren handlar i mångt och mycket om balans och om att varje spenderad skattekrona ska komma till nytta.
– En större ekonomi löser en hel del problem, till att ersätta system som tjänat ut, till drivmedel, kvalificerad ammunition och helt nya plattformar. Men för att få allt det här operativt så snart som möjligt måste man få med sig funktioner som man kanske inte tänker på. Det måste finnas personal, infrastruktur och en verksamhet som ska fungera hela vägen in i ett Natomedlemskap, säger stf marinchefen.
– Om man vill ha fram kvalificerade förmågor som står sig 20-30 år framåt, då måste man jobba med teknologier som nästan inte finns i dag. Utgår du från att använda dina pengar snabbt så får du inte förmågor som bär mot framtiden, säger flygvapenchefen.
– Däremot kan man förstås beställa tre ubåtar i stället för två, till exempel, säger Peder Ohlsson.
– På helhetsnivå vill myndighetsledningen komma med en lösning som ger bäst total effekt för hur man långsiktigt förvaltar en nivå kring två procent. Men – det står faktiskt senast 2028, så det kan gå fortare, säger arméchefen.
Den andra stora förändringen som står för dörren, ett medlemskap i Nato, ser de tre generalerna som ett fullt logiskt steg ur ett rent militärt perspektiv.
– Jag hade förmånen att vara med och förhandla fram det samarbetsavtal som vi har nu och bedömningen då var att det var så nära man kan komma utan att vara medlem. Operativt och taktiskt är vi militärt redo. Vi har dessutom en stor del anställda, inom alla försvarsgrenarna, som är erfarna från skarpa Natoinsatser, säger Karl Engelbrektson.
Carl-Johan Edström menar att Sverige och Finland tillsammans tillför tre viktiga styrkor till Natosamarbetet.
– Vi tillför en folklig vilja, geografi och militär förmåga, och på alla tre områdena är det avsevärda bidrag.
Arméchefen kompletterar med den svenska försvarsindustrin som, i förhållande till landets storlek är ”helt obegripligt bra”.
– Något som inte funnits före ett medlemskap, det är det nordiska samarbetet. Det blir nu helt logiskt med ett sammanhängande nordiskt samarbete. Här blir vi en mycket stark spelare inom Nato, med vad vi tillför inom de specifika förmågor vi har. Ta Östersjön som ett exempel, med ett medeldjup på ungefär 60 meter. Där har vi unika förmågor, ubåtsvapnet, som ingen annan besitter, säger Peder Ohlsson.