– I och med Natoansökan ändrar vi vår säkerhetspolitiska lösning, nu blir vi medlemmar i en försvarsallians; det påverkar oss på många sätt. Och det gäller att komma ihåg att det inte är Försvarsmakten som blir medlemmar i Nato, det är Sverige. Det kommer beröra även andra myndigheter och verksamheter, säger Thomas Nilsson.
Efter toppmöten i Madrid respektive Bryssel under sommaren beslutade Nato att bjuda in Sverige och Finland som blivande medlemmar, en så kallad invitee-status. Det innebär att samarbetet fördjupas ytterligare.
– Vi blir nu inbjudna till huvuddelen av de arbetsgrupper, kommittéer och möten som Nato har för att driva verksamheten och vi får också ta del av mer information, även om vi är inte med och fattar beslut.
Personal i staber
Det betyder alltså att Försvarsmakten stegvis behöver öka sin närvaro i diverse Natostaber. Norge som är Natomedlem har cirka 200 personer placerade på olika platser och eftersom man bemannar efter storlek kommer Sverige behöva drygt det antalet individer.
– Därför måste vi ta fram en plan hur vi ska uppnå detta och det kommer ta ett tag för vi har ju inte folk som är sysslolösa. Det handlar om hitta balans mellan tillväxt, beredskap och insatsverksamhet och samtidigt ta hänsyn till vilka kompetenser som är viktiga att få dit, säger Thomas Nilsson.
Fler utsända innebär också att stödfunktionerna behöver växa och rutinerna ses över, bostad ska fixas, kanske har man medföljande familj, barn som ska gå i skola.
– Det är lätt hänt när man pratar Nato att man enbart tänker officerare, eftersom det är en försvarsallians, men det finns möjligheter att arbeta även som civil i Nato-systemet - i den internationella staben i Bryssel är det en övervägande del civil kompetens, säger Thomas Nilsson.
På toppmötet i Madrid enades medlemsländerna också om att de nästa år ska ha fler soldater på plats längs gränsen mot Ryssland. De multinationella stridsgrupper som finns bland annat i Baltikum, Polen och Rumänien ska utökas från dagens cirka tusen soldater till brigadstorlek, det vill säga 3 000-5 000 soldater.
– Tidsförloppen i dagens krigföring är snabbare än förr och därför kommer det krävas permanent närvaro på vissa platser. Beroende på vad regering och riksdag beslutar kan det längre fram bli svenska förbandsbidrag också.
Sverige stärker Nato
En sak som Thomas Nilsson understryker är att även i Nato kommer Sverige ha huvudansvaret för sitt eget försvar.
– Vi pratar ofta om artikel, 5 alltså kollektivt försvar, en för alla, alla för en, men artikel 3 säger tydligt att man ska kunna hantera sin egen säkerhet och ha ett starkt nationellt försvar. Däremot kommer vår operativa planering ske i ett Natosammanhang, det enda land vi planerat med tidigare är Finland.
Han konstaterar att Nato kommer förstärka Sveriges försvar, men också att Sverige kommer stärka Nato.
– Vi har förmågor som gör skillnad för Nato. Och geografin vi bidrar med förändrar försvarsalliansens strategiska situation, till exempel för att försvara de baltiska länderna.
När alla länder i Norden är medlemmar kommer situationen förändras rejält, enligt Thomas Nilsson. Den nordiska dimensionen kommer att stärkas, både i fråga om hur länderna framstår i Nato, men också vad beträffar förmågeutveckling och beredskapsplanering till exempel.
– Vi har ju redan ett långtgående samarbete med övriga nordiska länder men det kommer sannolikt intensifieras ytterligare när vi är med i alliansen. Vi är ju redan interoperabla med Nato, det har vi jobbat med länge, nu behöver vi förbereda fler medarbetare för befattningar i deras organisation och anpassa våra processer så att våra nationella planer kuggar in i deras. Nu är bara frågan när vi blir fullvärdiga medlemmar.