Flera av den senaste tidens konflikter har visat att drönare spelar en stor roll i modern krigföring. Försvarsmakten har arbetat med att ta fram metoder för att hantera hotet sedan 2018 och på grund av den snabba tekniska utvecklingen har detta bedrivits på ett något annorlunda och snabbare sätt än vad som varit vanligt i ett historiskt perspektiv.
– Vi köper in färdiga system som finns på marknaden och testar dessa. Samtidigt pågår forskning på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Parallellt med detta görs ett arbete på Högkvarteret kring juridik och personalfrågor. Vi har bra finansiering och stöd från politiken, säger Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för C-UAS i Försvarsmakten.
Begrepp bortom ordet drönare
Försvarsmakten använder sig av begreppet C-UAS (Counter unmanned aerial system). Det berättar något om hur Försvarsmakten bedömer hotet.
– En drönare styrs av en operatör, en pilot, och det skickas signaler mellan dessa. Det handlar om styrning, överföring av bilder, eller andra funktioner. Vi ser detta som en helhet, därav begreppet UAS. När vi möter hotet från drönare kan vi slå mot svaga punkter i systemet, säger Ulf Lepp.
Hotet från obemannade luftburna system behöver mötas i både fredstid och i krig. I fredstid finns ett snävare juridiskt utrymme för hur Försvarsmakten kan arbeta.
Inte bara att skjuta ner
Att skjuta verkanseld mot en drönare är i de flesta fall inte en möjlighet i fredstid. Ammunition som skjuts upp slår ner någonstans och utsätter då människor i ett stort område för livsfara.
– Därför har vi, bland annat, köpt in och testat system som kan användas i fredstid och i krig. Vissa fokuserar på att slå ut kommunikationen mellan drönaren och operatören, så att de inte kan ta sig in över skyddsobjekt och filma. De gör också att polis eller försvarsmaktspersonal kan lokalisera och gripa operatören.
Detta kan göras med olika typer av störsändare och tillhörande system. Därför betraktas obemannade luftburna system som en helhet, där alla delar kan motverkas på olika sätt.
Möta en snabb utveckling
Den tekniska utvecklingen på området går mycket snabbt. Genom att snabba på interna processer och metoder kring inköp av utrustning håller Försvarsmakten jämna steg med utvecklingen.
– Att börja få koll på ett område, köpa in nya provsystem och sedan påbörja anskaffning på fyra år är snabbt om man jämför med hur det har varit tidigare.
Detaljer kring vilka system som används och hur är inte öppen information. Den förmåga som finns ställs återkommande till polisens förfogande och då genom en formell stödbegäran.
Hotet från attackdrönare
Under 2023 kommer Försvarsmaktens arbete med att utveckla förmågan att slå ut obemannade luftburna system att utvidgas. Då riktas fokus mot de hot som kan förekomma i krig. Ett av dessa är system som kallas attackdrönare, eller ”kamikazedrönare”, i medierna.
– I krig är det andra regler som gäller, då handlar det om att skjuta ner eller slå ut, på olika sätt. Det gör man med system som påminner mer om luftvärn.
Utvecklingen på området går snabbt framåt och redan i dag används laservapen för att slå ut drönare och inkommande robotar. De finns i dag på fartyg i USA:s flotta samt monterade på splitterskyddade fordon. Framtiden får utvisa vilka ytterligare system Försvarsmakten beslutar att köpa in.