Muller i fjärran bryter tystnaden på det vindpinade fältet Branden på Tofta skjutfält. Kapten Johan Willemo blickar upp mot den glödande decemberskymningen. Någonstans i luften flyger målsökande Strix-granater mot ett mål drygt en kilometer bort från observationsplatsen. Granaterna har skjutits från P 18:s senaste tillskott till fordonsflottan - Granatkastarbandvagn 90.
– Det här ett historiskt moment, säger han.
Johan Willemo har väntat länge på nedslaget. Närmare bestämt i 17 år.
– År 2005, innan P 18 lades ned, ansvarade jag för hårdmålsskjutningar här. Jag var med då vi senast bekämpade mål i terrängen med Strix-granater. Nu står jag här igen, säger Willemo.
Sekunder senare briserar granaten i luften i ett orange ljus innan den letar sig ned i det uppvärmda plåtmålet. Svart jord och gotländsk kalksten kastas upp i ett rökmoln. Eldledaren Hampus Östlin står på knä och observerar allt genom kikaren. Han och kamraterna i gruppen som ledde in elden är nöjda när momentet är över.
– Det känns stort att själv få vara en viktig del av förmågehöjningen av försvaret på Gotland, säger han.
Ett konkret återtag. Ett av flera exempel på förmågehöjande åtgärder som övning Tule har resulterat i.
– Med den här övningen har vi verifierat vår förmåga, säger Johan Willemo.
Startskott för forcerad förmågehöjning
Övningen har tvingats fram på grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Rysslands fullskaliga anfall på Ukraina har inneburit att den pågående återuppbyggnaden av Gotlands regemente snabbas på.
Den forcerade förmågehöjningen på Gotland beslutades av Högkvarteret i april. Den militära tillväxt som var planerad under en tioårsperiod sker nu betydligt snabbare.
– Övning Tule är ett resultat av denna tydliga inriktning från högre chef, säger Magnus Frykvall, chef för Gotlands regemente samt Stridsgrupp Gotland.
Övningen är den största för regementet sedan det återetablerades 2018. I och med övningen synliggörs vad som behöver förbättras och utvecklas framöver för att stärka stridsgruppen.
– Vi är starkare nu än vad vi var före övningen. Men vi är inte färdiga i och med detta. Det här är istället ett tydligt startskott för Stridsgrupp Gotlands fortsatta förmågetillväxt. Den är avgörande för att vi självständigt ska kunna försvara Gotland under en längre tid, säger Frykvall
Stab, ledning och samband förstärkt
Det var befintliga delar ur Stridsgrupp Gotland som övades under perioden. En stridsgrupp kan jämställas med en brigad. Den stora skillnaden är att stridsgruppen är geografiskt avgränsad till att försvara Gotland. Stridsgruppen består, i händelse av krig, av alla de markförband som har till uppgift att försvara Gotland. I övningen var det första gången som stridsgruppens stab övades.
– Det här var ett mycket lyckat startskott, säger Magnus Frykvall.
Den här övningen har gett P 18 effekt på flera nivåer. Från pansarbataljonens slagkraftighet till stridsgruppens stab som för första gången övades.
– Vi har avsevärt ökat förmågan inom ledning och samband vilket stärker oss framöver, säger Magnus Frykvall.
I övningen har även Försvarsmedicinskt centrum deltagit med en kirurgitropp, och övat delar av stridsgruppens sjukvårdskedja.
Armén kraftsamlade till övningsledningen
Allt från grov skånska till bred norrbottniska har kunnat höras ute i övningsterrängen. Personal ur 15 organisationsenheter, i huvudsak ur armén, har bidragit med drygt 70 personer till övningsledningens alla nivåer. Allt från stridsvagnsskjutningar till miljötillsyn har kontrollerats och följts upp av personal från fastlandet, vilket har skapat förutsättningar för hela P 18 att öva i sina funktioner.
– Det här är en unikt sammansatt övningsledning, säger övningsledaren, överstelöjtnant Johan Skiöld från Markstridsskolan.
Markstridsskolan ledde övningen med stöd av bland annat P 7, I 19, P 4, Ing 2, A 8, Ledr och T 2.
– Från P 18 vill vi rikta ett enormt tack till armén och övriga stridskrafter för det stora personalbidraget som har möjliggjort det här startskottet för oss, säger Magnus Frykvall.