I Sverige finns över 500 000 civila drönare av olika slag. Under de senaste åren har en rad rapporter om drönare över skyddsobjekt och andra platser gjorts. Med detta som bakgrund har Försvarsmakten snabbt behövt skaffa sig förmågan att upptäcka och verka mot obemannade flygsystem.
Bärbart system köps in
Redan före årsskiftet utrustas enheter inom flygvapnet och marinen. Under 2023 kommer system föras ut på bred front till förband med skydd och bevakningsuppgifter, bland annat inom hemvärnet.
– Den här förmågan behövs både i fred, i kris och i väpnad konflikt. Det har varit bråttom och tack vare ett intensivt arbete som startade 2018 är vi nu i mål med det här första delen i projektet, som handlar om obemannade flygsystem där drönaren väger under 25 kilo, säger Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för c-uas inom Försvarsmakten.
C-uas är en förkortning av counter unmanned aerial systems.
Varning och bekämpning
Efter en snabb process har Försvarsmakten beslutat köpa in system från ett danskt företag.
– Det handlar om två system. Det är bärbart och ska gå till förband med bevakningsuppgifter. Det har en enhet som varnar för drönare och en som stör ut den. Systemet heter Wingman och Pitbull och köps från Danmark, säger Ulf Lepp.
Det här systemet är relativt enkelt att använda och utbildningstiden är kort. Därför är det möjligt att föra ut det på bredd i Försvarsmakten.
Drönarskydd på fordon
Drönare som flyger över fasta anläggningar som flygbaser, marinbaser och andra anläggningar har rapporterats återkommande under senare år. För att skydda dessa kommer fasta och mer kvalificerade system att installeras framöver.
Försvarsmakten genomför transporter som behöver skyddas från insyn utifrån. Därför köps också fordonsmonterad utrustning för att identifiera och verka mot drönare. Den kommer från samma danska tillverkare och heter Dobermann.
– Det här är ett resultat av nordiskt samarbete inom ramen för Nordefco.
Köper färdiga system
Den tekniska utvecklingen inom området går fort. Försvarsmakten har därför beslutat att satsa på färdiga system som snabbt kan föras ut på förbanden. Dessa ska inte ses som en permanent lösning på hotet från obemannade flygsystem.
– En del av det vi köper in kommer att bli omodernt och måste omsättas relativt snabbt. Vi måste följa med i utvecklingen, det är så här verkligheten ser ut.
Det första laservapnet
Medan de nya systemen införs gör Försvarsmakten tester med andra metoder att slå ut drönare.
En del av den försöksutrustningen innefattar laservapen och mikrovågsvapen som kan användas mot obemannade flygsystem. En stor fördel med dessa är att de går att använda i fredstid och att de inte skickar iväg något fysiskt föremål som kan orsaka skada vid nedslag.
Militära drönare i fokus 2023
Under 2023 kommer Försvarsmaktens arbete med att utveckla förmågan att slå ut obemannade luftburna system att utvidgas. Då riktas fokus mot de hot som kan förekomma i krig.
– I krig är det andra regler och lagar som gäller, då handlar det om att skjuta ner eller slå ut, på olika sätt. Det gör man med system som påminner mer om militärt luftvärn.
Inom det här området väntas mycket hända framöver. Sverige ingår i ett forskningsprojekt inom den europeiska försvarsfonden, där stora resurser satsas på ny forskning inom c-uas.
Samordning med Nato
Försvarsmaktens luftförsvar ska också samordnas med Nato:s integrerade luftförsvarssystem. Det är ett lednings- och kontrollnätverk som kombinerar radar och andra anläggningar spridda över hela försvarsalliansens luftförsvarsstyrkor. Det rör sig om ett omfattande arbete för Försvarsmakten.