Alla Försvarsmaktens piloter utbildas av Flygskolan som ligger på Malmen i Linköping, men delar av utbildningarna bedrivs utomlands. Nästan 100 mil söder om Linköping ligger den lilla tyska staden Bückeburg där tyska armén bedriver grundläggande helikopterutbildning. Sedan 2008 genomför svenska helikopterpiloter sin grundläggande helikopterflygutbildning (GFU/H) i Tyskland.
På International Helicopter Centre utbildas inte bara svenska utan även danska och holländska elever. De danska eleverna går i samma klass som våra svenska elever och en svensk och dansk flyglärare finns på plats för att utbilda piloterna tillsammans med tyska flyglärare. Den internationella kontexten gör att de svenska eleverna redan från starten får uppleva hur det är att samarbeta i och kring cockpit med besättningsmedlemmar från andra nationer. Bückeburg ligger några mil utanför Hannover vilket innebär att eleverna får lära sig att flyga i ett mycket tätt trafikerat centraleuropeiskt luftrum.
Piloteleverna utbildas i ett och ett halvt års i den tyska staden Bückeburg innan de fortsätter utbildningen på Flygskolan i Linköping.
Foto: Therese Åkerstedt/Försvarsmakten
Kraven på helikopterpiloteleverna är höga med mycket teori och förutom alla timmar i simulatorerna så flyger de Bell 206 Jet Ranger och Eurocopter 135. Under ett och ett halvt års utbildning har de i Tyskland lärt sig att flyga helikopter under normala förhållande, nödsituationer, i moln och i mörker.
Under pandemin har anhöriga och gäster inte kunnat delta på ceremonin men i år kunde eleverna tas emot av jublande anhöriga efter sin examensflygning. Luftstridsskolans chef Anna Siverstig och skolförvaltaren Johan Lörelius var på plats för att gratulera eleverna tillsammans med ställföreträdande chefen Erik Öhrn på Helikopterflottiljen och personal från Flygskolan.
Under en högtidlig ceremoni tilldelas eleverna de tyska vingarna i brons tillsammans med en gåva från tyska armén.
– Jag är mycket stolt över våra kompetenta elever som visat framåtanda och klarat en intensiv och krävande utbildning. Ni är varmt välkomna hem till Sverige och Flygskolan för nästa skede i er utbildning, säger Anna Siverstig.
Majoriteten av eleverna har bott på basen medan de som tagit med anhöriga till Tyskland valt att hyra hus eller lägenhet utanför området. Flyttlådorna är redan packade och väl hemma väntar Grundläggande taktisk flygutbildning (GTU/H) med Helikopter 15.
Under en högtidlig ceremoni tilldelades de svenska eleverna de tyska vingarna i brons.
Foto: Therese Åkerstedt/Försvarsmakten
Mörkerflygning på låg höjd i Sveg
Det är en gnistrande vacker vintermorgon i Sveg när GTU/H-eleverna förbereder nattens flygövningar. Majoriteten av deras flygutbildning genomförs i Linköping men vid två tillfällen ombaserar de över 50 mil norrut. Före jul övade de mörkerflygning på högre höjd, nu är de tillbaka för att under två veckor öva konturflygning i mörker från 6 till 20 meter över trädtopparna.
På Flygskolan utbildas helikopterpiloterna i att flyga under dygnets alla timmar och i olika typer av klimat och miljöer. Mattias Knudsen är divisionschef för 3:e division på Flygskolan som eleverna tillhör.
– Sveg är fantastiskt, vi har möjlighet att bedriva en väldigt koncentrerad utbildning utan yttre störmoment. Personalen på flygplatsen i Sveg är väldigt tillmötesgående och det finns ingen annan flygverksamhet som konkurrerar som på Malmen. Eleverna får dessutom flyga i en annan miljö under vinterförhållanden och oftast är det väldigt bra väder, säger han.
I Sveg kan Flygskolan bland annat öva konturflygningar i mörker utan yttre störningar.
Foto: Therese Åkerstedt/Försvarsmakten
På Svegs flygplats står flera Helikopter 15 uppradade och teknikerna förbereder inför kvällens flygpass. Flyglärarna har gjort flera konturbanor som de har flugit med eleverna så de får känna på hur det känns i olika farter och på olika höjder. Sedan får eleverna flyga banorna med ökande svårighetsgrad.
– Eleverna har tidigare flugit i mörker under utbildningen i Tyskland, men nu får de vänja sig vid den svenska miljön och våra mörkerglasögon, "goggles", vilket är en ny upplevelse. Med goggles tappar man periferiseendet som är mycket viktigare än man kanske är medveten om, det är lite som att titta i ett sugrör. De måste lära sig hur man skannar av marken efter siluetter och hinder, säger Mattias Knudsen.
En av eleverna berättar att han alltid varit intresserad av att flyga helikopter, men att möjligheten att ingå i en besättning var en bidragande anledning till att han valde att söka inriktningen helikopter när han klarat pilottesterna.
– Det krävs två piloter och ett mycket gott samarbete i helikoptern för att lösa uppgifterna effektivt. Sedan är helikoptern en supercool maskin – de är så mångsidiga och kan lösa många uppgifter. Vi är viktiga för att andra förband ska kunna lösa sina andra uppgifter, säger han.
Hur är utbildningen?
– En av svårigheterna när man flyger är att det inte finns ett rätt sätt att lösa uppgiften utan flera olika. Mycket är upplevelsebaserat, våra flyglärare är vårt sunda förnuft och räddar oss om vi går för långt, samtidigt som de hjälper oss att utvecklas och ger mig möjlighet att pressa mig.
Varför ska man bli helikopterpilot?
– Det är sjukt kul. Det är väldigt utvecklande på individnivå och det blir bara roligare så det är en uppåtgående trend. Jag tror att det finns många bra individer som funderat på att söka men inte gör det. Jag vill arbeta med personer som har självinsikt, är prestigelösa och ödmjuka, och de egenskaperna kanske gör att man inte söker. Den största anledningen till att personer inte blir helikopterpilot är att de inte skickat in en ansökan, poängterar han.
På Flygskolan utbildas helikopterpiloterna i att flyga under dygnets alla timmar och i olika typer av klimat och miljöer.
Foto: Therese Åkerstedt/Försvarsmakten
Helikoptrar är en viktig resurs för hela Försvarsmakten och stödjer alla försvarsgrenar på olika sätt. De understödjer bland annat med leveranser av materiel, sambandsflygningar, trupptransporter och helikoptrarna kan även utrustas med sensorer vid behov.
Området kring Sveg är idealiskt eftersom det finns stora områden utan bebyggelse så att de kan undvika att störa befolkningen i största mån. När Mattias Knudsen startat helikoptern och lyft från flygplatsen omges vi av skog och berg så långt ögat kan nå.
Helikopter 15 på väg in för landning. Utbildningen i Sveg är bland det sista eleverna gör på Flygskolan innan examen.
Foto: Therese Åkerstedt/Försvarsmakten
– På Flygskolan skapar vi förutsättningarna för att få duktiga helikopterpiloter till krigsförbanden. Vi försöker skapa en så stressfri miljö som möjligt och ställa rimliga krav på eleverna. Man måste låta eleverna prova andra lösningar än man själv skulle gjort, som lärare handlar det om att släppa på sina principer och låta eleven utvecklas som individ, säger Mattias Knudsen.
När utbildningen går mot sitt slut får eleverna möjlighet att praktisera de olika momenten under utbildningen.
– Eleverna blir våra kollegor och som helikopterpiloter bygger vi mycket relationer för att kunna jobba ihop. Samarbetet är otroligt viktigt när man börjar flyga mer avancerat och med högre svårighetsgrad. Vi är inte bara elev och lärare utan börjar serva eleven som ”co-pilot”, berättar han.
När eleven lämnar Flygskolan tillhör de Helikopterflottiljen och placeras på helikopterskadronerna i Linköping, Ronneby eller Luleå och får typinskolning på Helikopter 14 eller Helikopter 16. Totalt tar det cirka sju år från att man börjar sin utbildning i Försvarsmakten till att du är färdig att krigsplaceras som pilot.