![förbindelseofficerare]()
Ingebrikt Sjövik, till höger i bild, är den ene av två förbindelseofficerare i den internationella staben i Rostock, Tyskland.
Foto: Nico Theska/Bundeswehr
På plats i den internationella staben har den svenska marinen två förbindelseofficerare.
– Vår uppgift är att underlätta kommunikationen mellan den svenska marinens ledning och den spelade Natostabens ledning, säger Ingebrikt Sjövik som är en av de två svenska officerarna.
Den spelade Natostyrkan utgörs under Aurora 23 av en tysk och en fransk fregatt tillsammans med tre minröjningsfartyg från Estland, Lettland och Litauen samt det brittiska fartyget HMS Albion. Fartygen ingår i tre stridsenheter och har olika förmågor som ytstrid, ubåtsjakt och minröjning. Deras uppgift är att frigöra de svenska styrkorna från uppdrag som att identifiera fiendens enheter i södra Östersjön. De spelade Natostyrkorna stöttar svenska förmågor genom eskort av fartyg, minröjning av viktiga farleder och bidrar till avskräckning och stabilisering i område. Detta för att de svenska styrkorna ska kunna fokusera på viktiga kustoperationer och försvaret av landet.
– En spelad Natostab som deltar i övningen gör att vi blir bättre på att utbyta information och det skapar en gemensam och mer precis sjölägesbild som i sin tur kan frigöra svenska resurser till sjöss, säger Ingebrikt Sjövik.
Det finns vissa likheter och skillnader mellan Försvarsmaktens och andra länders arbete. Nato har stora styrkor som tar plats och är synliga. Svenska fartyg verkar mer dolt, exempelvis när det kommer till radiokommunikation.
– I dessa fall är det bra att det finns en förbindelseofficer på plats som kan förklara Sveriges sätt att agera för den internationella staben, säger Ingebrikt Sjövik.
Den svenska marinen är redan bra förberedd för ett samarbete med Nato. Sedan tidigt 2000-tal är alla orderverk på engelska och följer Natostandard. Inom marinen har samarbetet med Nato pågått sedan 1990-talet.