– Sedan ACE 21 har det, som vi alla vet, hänt en hel del på den säkerhetspolitiska arenan. I och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har vi idag en situation som vi inte varit i närheten av sedan kalla kriget. Det här innebär att ACE 23 är viktigare än någonsin för att öka den operationella effekten för samtliga deltagare, samtidigt som vi tillsammans skapar säkerhet och stabilitet i vårt närområde, säger flottiljchef och biträdande övningsledare Carl-Fredrik Edström.
I år genomförs den multinationella flygövningen Arctic Challenge Exercise 2023, ACE 23, för sjätte gången sedan starten 2013. Övningen genomförs i norra Sverige, Norge och Finland 29 maj till 9 juni. Övningen har under drygt två år planerats av de tre länderna tillsammans med Danmark. I år är det Finland som är övningsledare och ansvarigt för övningen inom ramen för det nordiska samarbetet och det Cross border-avtal som finns mellan länderna. Totalt under ACE 23 deltar cirka 120 flygplan, inklusive tankerflygplan och ledningsflygplan, samt cirka 2 700 deltagare från 14 olika nationer. Dessutom deltar även AWACS (stridslednings- och luftbevakningsflyg) från Nato.
Två pass per dag fem dagar i veckan från fyra baser i tre länder
Under övningen flyger man från fyra baser, Luleå Kallax i Sverige, Örland i Norge samt Rovaniemi och Pirkkala i Finland. Varje dag genomförs två flygpass, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Förmiddagspasset flygs i det land som man befinner sig i. Under eftermiddagspasset korsar flygstyrkorna i Norge och Finland gränserna och tar sig in i det unika övningsområdet för ACE 23 - ett område som sträcker sig från Jämtland/Västernorrland i söder till den nordligaste spetsen i Sverige.
I mitten av vecka 21 landade de övriga deltagarna i Sverige på Luleå-Kallax flygplats, brittiska Typhoon, schweiziska F-18 Hornet, svenska Jas 39 Gripen från F 7 i Såtenäs samt danska och nederländska F-16. På plats i Luleå finns bland annat även det brittiska tankerflygplanet Voyager samt det brittiska störningsflygplanet DA-20.
– Det här är en extremt viktig flygövning då vi inte har en sådan här omgivning i Schweiz. Här är övningsområdet omkring fyra gånger det luftrum som vi har och det ger utmärkta möjligheter att träna stora övningar. Det här är det enda luftrummet i Europa där vi kan träna sådana här komplexa övningar tillsammans med våra allierade, säger överstelöjtnant Bernhard Kocher, chef för den schweiziska styrkan på plats i Luleå.
Värdlandsstödet - en viktig del av ACE
ACE är först och främst en flygövning, men utgör också en viktig övning för förmågan till värdlandsstöd - att kunna ta emot utländska aktörer och se till att de kan verka och lösa sina uppgifter på, eller från, svenskt territorium. Värdlandsstödet påbörjades långt innan övningen startade och omfattar såväl administrativa frågor som till exempel tullfrågor, försäkringar, tillträde till och upprättande av skyddsobjekt och skattefrågor. När övningen väl startat handlar värdlandstödet mer om att ge praktiskt stöd med allt möjligt så som mat, vatten, drivmedel, skydd och bevakning, ledning och samband, sjukvård och stöd vid truppförflyttningar på det svenska vägnätet.
Kvalificerat motstånd på marken och i luften
Under ACE får stridspiloterna, under ett och samma flygpass, samordna sitt flygföretag med över 50 andra plan från åtta länder, samtidigt som man möter en motståndare om 30–40 flygplan i luften, med ett tiotal olika flygplanstyper. Och efter varje flygpass görs en noggrann utvärdering av varje pilots uppträdande och handlingar. Utöver detta får piloterna även öva lufttankning och på att utsättas för ”störd” radio- och radarmiljö samtidigt som de ska bekämpa mark- och sjömål. Förutom hotet från motståndarna i luften finns även avancerade hot på marken i form av norska, tyska, brittiska och amerikanska luftvärnsförband grupperade runt om i Norrbotten och Västerbotten.
Statsministern och USA:s utrikesminister på besök
På tisdagkvällen fick övningen och F 21 celebert besök då statsminister Ulf Kristersson och USA:s utrikesminister Anthony Blinken anlände till F 21 för att genomföra ett så kallat bilateralt samtal. Därefter hölls en gemensam presskonferens inför ett trettiotal journalister där den amerikanske utrikesministern menade att ett besked rörande Turkiet och Ungerns svar på Sveriges Nato-ansökan väntas inom kort, vilket skulle innebära att Sverige kan bli fullvärdig medlem innan toppmötet i Vilnius den 12 juli.
– Vi ser fram emot att processen kan slutföras de närmsta veckorna. Vi har ingen tvekan om att det kan, borde och förväntas bli så, sa Anthony Blinken.