I försvarsbeslutet från 2020 framgår att marinen ska tillföras fyra nya ytstridsfartyg och nya hamnbogserare. Även om fartygens konstruktion fortfarande ligger på ritbordet så har marinchefen under våren fattat beslut om vad de åtta nya fartygen ska heta.
‒ Ytstridsfartygen kommer att döpas efter svenska kuststäder som har eller har haft stor betydelse för marinen. Hamnbogserbåtarna döps enligt traditionen till grekiska mytologiska namn, säger marinchef Ewa Skoog Haslum.
Det är marinchefen, i egenskap av Försvarsmaktens redare, som väljer vilka namn marinens fartyg ska bära. För att namnet ska gälla krävs HM konungens gillande, vilket samtliga fartyg har fått.
Ytstridsfartyg av Luleå-klass
De nya ytstridsfartygen har döpts efter kuststäder längs med Sverige långa kust, från norr till väst. Det första färdiga fartyget namnger klassens namn, vilket i det här fallet kommer att bli HMS Luleå. Övriga fartyg är HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad.
‒ Luleåklassen kommer att vara större än våra befintliga korvetter av Visby- och Gävleklass och vara utrustade för att verka i alla konfliktnivåer mot mål på, över och under ytan. Fartygen blir viktiga tillskott till ett aktivt försvar och de kommer också att vara anpassade till internationella kontexter med våra partnerländer, säger Skoog Haslum.
Exakta detaljer om fartygen är inte färdigt ännu. Beräknad leverans av fartygen är omkring 2030.
Hamnbogserare för utvecklad logistik
Hamnbogserarna är mindre bogserbåtar som kompletterar marinens större bogserbåtar för arbeten i örlogshamnar och basområden. Fartygen är en del av utvecklingen av marinens logistik- och basfunktion. Bogserbåtarna levereras under 2023 och 2024.
‒ Hamnbogserarna kommer att ingå i de nya marina basbataljonerna som satts upp under 2023. Bataljonerna kommer att bli en del av marines ordinarie logistikfunktion under hösten och våra nya hamnbogserare är ett välbehövligt tillskott, säger Skoog Haslum.
Fartygen har namngivits enligt nedan. Samtliga fartygsnamn har traditionsenligt fått HM Konungens gillande.
Ytstridsfartyg av Luleå-klass:
HMS Luleå:
Luleå är en viktig hamnstad i Norrbotten. Staden är av synnerlig vikt för rikets försörjning genom att utgöra en viktig utskeppningshamn för den lappländska järnmalmen och stålindustrin. Valet av Luleå adresserar också Nordkalotten som viktigt svenskt säkerhetspolitiskt intresseområde.
Tidigare örlogsfartyg med stadens namn är bland annat torpedbåten HMS Luleå tillhörde den lyckade Norrköpingsklassen och sjösattes 1975 och modifierades till robotbåt 1984. Fartyget togs ur tjänst 2002.
HMS Norrköping:
HMS Norrköping kommer bli det sjätte fartyget döpt efter den strategiskt viktiga hamnstaden innanför Bråviken. Den första ”HMS Norrköping” i svenska marinen var ett skepp med 52 kanoner sjösatt i Karlskrona 1698.
De två senaste fartygen som burit namnet HMS Norrköping var stadsjagaren från 1940 och det första fartyget i den 12 fartyg långa serien av torped-/robotbåtar på 1970-talet och togs ur tjänst 2005.
HMS Trelleborg:
HMS Trelleborg kommer bli det första fartyget att bära det namnet i den svenska marinen. Trelleborgs strategiska vikt sågs redan under vikingatiden då ett fäste uppfördes på platsen ”Trelleborgen”. Den tidigast kända anteckningen om platsen är från 1257 när den gavs i bröllopsgåva till svenske prins Valdemar (Birgersson) när han gifte sig med den danska prinsessan Sofia Eriksdotter.
Trelleborg har alltid varit en viktig plats för sjöfart, från forna tiders strömmingsfiske och handelskoggar till dagens stora färjor och containerfartyg. Från Trelleborgs strategiska placering på skandinaviska halvöns absoluta sydspets utgår i dag en omfattande fartygstrafik till omgivande länder och städer vid Östersjön och övriga Europa.
HMS Halmstad:
Halmstads läge och viktiga hamn är en vital del i marinens eventuella uppbyggnad på västkusten och i västerhavet. Redan 1676 spelade staden en viktig roll då en dansk armé besegrades av den svenska. Därmed avvärjdes hotet mot Göteborg och en kraftsamling i Skåne möjliggjordes inför det stora slaget vid Lund fjärde december samma år. Segernamnet förs idag på Livgardets och Livregementets husarers (K3) fälttecken.
Det första fartyget med namnet HMS Halmstad var en 48-kanoners fregatt sjösatt i Karlskrona 1699. Fartyget deltog aktivt under kriget mot Danmark på 1710-talet. Hon deltog även i försvaret av Älvsborgs fästning vid den norsk-danske kommendören Peter Tordenskiölds anfall mot Göteborg 1717.
Torpedbåten HMS Halmstad ingick i den långa Norrköpingsklassen, fartyget kom att efter modifiering till robotbåt vara en av de längst tjänstgörande robotbåtarna innan hon pensionerades 2002. Försvarsmakten har under lång tid haft bred anknytning till Halmstad med bland annat Militärhögskolan Halmstad, Hallands flygflottilj (F14) och Luftvärnsregementet Lv6.
Hamnbogserare av Hermes-klass:
Hermes:
Hermes var i den grekiska mytologin gudarnas budbärare och son till Zeus. Hermes är det andra fartyget i marinen som bär namnet Hermes. Den första HMS Hermes (A253) var också en bogserbåt byggd 1956 vid Karlskrona örlogsvarv. Den äldre HMS Hermes deltog i incidenten med U.137 vid Gåsefjärden 1981. Fartyget såldes till civila köpare 2007.
Hera:
Hera var äktenskapets och fruktbarhetens gudinna i det antika Grekland och Zeus maka. Marinen hade mellan 1971 och 2016 en bogserbåt vid namn Hera (A324). Fartyget byggdes vid Åsiverken i Åmål 1971 och såldes till civil köpare 2016.
Hebe:
Hebe är också en gudinna i den antika grekiska mytologin. Hon var dotter till Zeus och Hera. I Olympen hjälpte hon till med hushållssysslor och var vattnets och ungdomens gudinna. Marinens första bogserbåt HMS Hebe byggdes för flottan vid Mohögs Mekaniska verkstad 1969.
Heros:
Heros är det andra fartyget i marinen vid namn Heros. Den första bogserbåten med namnet HMS Heros (A323) byggdes vid Karlskrona Örlogsvarv 1955. Fartyget kom att tjänstgöra i 61år innan det såldes till civila köpare 2016. Fartyget deltog vid incidenten med U-137 1981.