Fältsäk – Med ordet som vapen

Bilen bromsar in framför huset där en grupp beväpnade och maskerade män står och väntar. Två personer kliver ur, hälsar avslappnat på mannen som står högst i rang – och bjuds in. Sällskapet är väntat. De tillhör fältsäkerhetsplutonen på 13:e säkerhetsbataljon och ägnar sig åt så kallad personbaserad inhämtning, Humint.

Samtalet är utgångspunkten för huvuddelen av inhämtningen där operatörens sociala förmåga är avgörande. Foto: K-J Torstensson & Jon Hertov
Att öva tillsammans med andra enheter och myndigheter är utvecklande och ökar Fältsäkerhetsplutonens förmåga att tillföras som resurs till andra militära förband. Foto: K-J Torstensson
För att kunna genomföra en samverkan i högriskmiljö behöver någon avdelas för att sköta den inre säkerheten i rummet. Foto: K-J Torstensson
Som samtalsledare måste du kunna möta människor i olika situationer och överbrygga kulturella skillnader för att genomföra ett bra samtal. Foto: K-J Torstensson
Samövning med andra enheter som arbetar annorlunda innebär både friktioner och synergier som skapar nya erfarenhetsvärden. Foto: Jon Hertov

Humint innebär att genom olika samtalsmetoder och med kunskaper om mänskligt beteende införskaffa information som lämnas frivilligt. Att föra ett lugnt och avslappnat samtal i en högriskmiljö, till exempel i en utländsk kontext där vapen är en naturlig del av omgivningen, är en utmaning som måste övas.

På hemmaplan rör sig plutonen i patruller över hela Sverige med uppgiften att indikera, identifiera eller klarlägga säkerhetshotande verksamhet. Plutonchefen Christian förklarar att det är ett spännande och omväxlande jobb som ständigt är skarpt.

– Våra uppgifter handlar om att utreda händelser ur ett säkerhetsperspektiv. Det kan vara allt från drönarincidenter till att någon okänd försöker kontakta FM-personal på ett avvikande sätt.  Det kan egentligen handla om vad som helst, så det är en enorm bredd på uppgifterna.

– Vi arbetar även proaktivt och letar efter brister som kan exponera vår sidas skyddsvärden.

Han beskriver Humint som en mental närkamp som kräver fokus, att kunna tänka utanför boxen och samtidigt vara noggrann.

I dag är Fsäk-plutonen på Livgardets övningsfält och övar framryckning i högriskmiljö till ett planerat möte med en kontaktperson. Eftersom plutonen ofta uppträder i mindre patruller måste personalen öva på hur de agerar om de hamnar i en eldstrid.

– Vi behöver helt enkelt kunna ta hand om oss själva för att inte vara en friktion i andras verksamhet. Så vi övar gärna så mycket som möjligt tillsammans med andra enheter. Exempelvis med personal ur tolkplutonen eller det militära personskyddet, eller som idag där delar ur Stockholmspiketen agerar förstärkt närskydd och personskydd, förklarar Christian.     

Ända sen plutonen skapades för snart tio år sedan har Fsäk ständigt deltagit i större internationella insatser som Försvarsmakten har bidragit till.

Dramatiskt slut

Efter mötet med den lokala kontaktpersonen är patrullens fordon under tillbakaryckning när det plötsligt hörs ettrig eldgivning. Bilen ryker och personalen krånglar sig ur så snabbt det går för att söka skydd. De besvarar elden samtidigt som attacken rapporteras in. Patrullen drar sig ur med det utslagna fordonet som skyl. En ur patrullen kastar en rökhandgranat, som täcker deras rörelse.

De skarpa uppgifterna i Sverige är inte lika högintensiva som scenariot i övningen, men är många och ofta komplexa på andra sätt. Främmande makts underrättelseaktiviteter i Sverige har nyligen aktualiserats i media. För Fältsäkerhetsplutonen har det hotet alltid varit en prioriterad uppgift att motverka, främst när det är kopplat till Försvarsmaktens personal, anläggningar och verksamheter.

– Även om man sitter i ett samtal med en människa här hemma, som är vänligt inställd och vill prata med dig, kan man upptäcka information som individen av olika anledningar tycker är obekvämt att prata om. Att få den personen att vilja fortsätta prata med dig och delge den informationen du är intresserad av, däri ligger utmaningen som samtalsledare. 

Fakta Fältsäk

Fsäk består av:

  • förhörsledare som har en fördjupad utbildning i HUMINT, och som främst nyttjas vid förhör av krigsfångar
  • samtalsledare (vilka ofta har en bred erfarenhet av inhämtning)
  • utredare (vilket är en instegsbefattning som gör mer avgränsade utfrågningar).

Tillsammans besitter de tre befattningarna en unik kompetens inom personbaserad inhämtning i Försvarsmakten. De är ofta ute på fältet för att utreda händelser i syfte att försvåra och avvärja en motståndares agerande.

”Det finns en stor variation i uppgifterna skvadronen får, de är både skarpa och spännande vilket är utvecklande. Det gör att personalen, och jag personligen, trivs väldigt bra här.” Kn Jessika Liedberg, chef 133:e exploateringsskvadron. Foto: Jon Hertov

De är en del av 133:e exploateringsskvadronen på 13:e säkerhetsbataljonen som även består av systerplutonen KTSU (Kriminalteknisk säkerhetsunderrättelsetjänst). Båda plutonerna arbetar med inhämtning av information, men medan Fsäk har fokus på den mänskliga arenan, använder KTSU kriminaltekniska metoder.

– Just nu är skvadronen i en tillväxtfas då antalet inkomna uppgifter ständigt ökar. Många som börjar här upptäcker att det finns många inriktningar att fördjupa sig inom och därför stannar man i regel länge hos oss på exploateringsskvadronen, säger skvadronchef Jessika Liedberg.

Om 13:e säkerhetsbataljonen

13:e säkerhetbataljonen är ett försvarsmaktsgemensamt krigsförband med hög tillgänglighet och som kan verka i hela konfliktskalan, från fred till krig. Bataljonen kan upptäcka, klarlägga och motverka säkerhetshotande verksamhet i form av främmande underrättelseinhämtning, kriminalitet, terrorism, sabotage och subversion riktad mot Försvarsmaktens prioriterade skyddsvärden. Uppgifterna syftar till att sammankoppla en händelse till en motståndare, reducera effekterna av dessa säkerhetshot mot Försvarsmakten (som till exempel kan vara att inhämta känslig information eller stöld av materiel). Genom att upptäcka brister i exempelvis informationshantering eller hur medarbetare uppträder i tjänsten, kan även Försvarsmaktens egna sårbarheter minskas.

  • Bataljonens förmåga att upptäcka säkerhetshotande verksamhet är en del i Försvarsmaktens förvarnings- och beredskapshöjande system.
  • 13:e Säkerhetsbataljonen rör sig över hela Sverige, i alla former av terräng, från skärgård till subarktisk miljö – och under årets alla årstider.