Humint innebär att genom olika samtalsmetoder och med kunskaper om mänskligt beteende införskaffa information som lämnas frivilligt. Att föra ett lugnt och avslappnat samtal i en högriskmiljö, till exempel i en utländsk kontext där vapen är en naturlig del av omgivningen, är en utmaning som måste övas.
På hemmaplan rör sig plutonen i patruller över hela Sverige med uppgiften att indikera, identifiera eller klarlägga säkerhetshotande verksamhet. Plutonchefen Christian förklarar att det är ett spännande och omväxlande jobb som ständigt är skarpt.
– Våra uppgifter handlar om att utreda händelser ur ett säkerhetsperspektiv. Det kan vara allt från drönarincidenter till att någon okänd försöker kontakta FM-personal på ett avvikande sätt. Det kan egentligen handla om vad som helst, så det är en enorm bredd på uppgifterna.
– Vi arbetar även proaktivt och letar efter brister som kan exponera vår sidas skyddsvärden.
Han beskriver Humint som en mental närkamp som kräver fokus, att kunna tänka utanför boxen och samtidigt vara noggrann.
I dag är Fsäk-plutonen på Livgardets övningsfält och övar framryckning i högriskmiljö till ett planerat möte med en kontaktperson. Eftersom plutonen ofta uppträder i mindre patruller måste personalen öva på hur de agerar om de hamnar i en eldstrid.
– Vi behöver helt enkelt kunna ta hand om oss själva för att inte vara en friktion i andras verksamhet. Så vi övar gärna så mycket som möjligt tillsammans med andra enheter. Exempelvis med personal ur tolkplutonen eller det militära personskyddet, eller som idag där delar ur Stockholmspiketen agerar förstärkt närskydd och personskydd, förklarar Christian.
Ända sen plutonen skapades för snart tio år sedan har Fsäk ständigt deltagit i större internationella insatser som Försvarsmakten har bidragit till.
Dramatiskt slut
Efter mötet med den lokala kontaktpersonen är patrullens fordon under tillbakaryckning när det plötsligt hörs ettrig eldgivning. Bilen ryker och personalen krånglar sig ur så snabbt det går för att söka skydd. De besvarar elden samtidigt som attacken rapporteras in. Patrullen drar sig ur med det utslagna fordonet som skyl. En ur patrullen kastar en rökhandgranat, som täcker deras rörelse.
De skarpa uppgifterna i Sverige är inte lika högintensiva som scenariot i övningen, men är många och ofta komplexa på andra sätt. Främmande makts underrättelseaktiviteter i Sverige har nyligen aktualiserats i media. För Fältsäkerhetsplutonen har det hotet alltid varit en prioriterad uppgift att motverka, främst när det är kopplat till Försvarsmaktens personal, anläggningar och verksamheter.
– Även om man sitter i ett samtal med en människa här hemma, som är vänligt inställd och vill prata med dig, kan man upptäcka information som individen av olika anledningar tycker är obekvämt att prata om. Att få den personen att vilja fortsätta prata med dig och delge den informationen du är intresserad av, däri ligger utmaningen som samtalsledare.
Fakta Fältsäk
Fsäk består av:
- förhörsledare som har en fördjupad utbildning i HUMINT, och som främst nyttjas vid förhör av krigsfångar
- samtalsledare (vilka ofta har en bred erfarenhet av inhämtning)
- utredare (vilket är en instegsbefattning som gör mer avgränsade utfrågningar).
Tillsammans besitter de tre befattningarna en unik kompetens inom personbaserad inhämtning i Försvarsmakten. De är ofta ute på fältet för att utreda händelser i syfte att försvåra och avvärja en motståndares agerande.
De är en del av 133:e exploateringsskvadronen på 13:e säkerhetsbataljonen som även består av systerplutonen KTSU (Kriminalteknisk säkerhetsunderrättelsetjänst). Båda plutonerna arbetar med inhämtning av information, men medan Fsäk har fokus på den mänskliga arenan, använder KTSU kriminaltekniska metoder.
– Just nu är skvadronen i en tillväxtfas då antalet inkomna uppgifter ständigt ökar. Många som börjar här upptäcker att det finns många inriktningar att fördjupa sig inom och därför stannar man i regel länge hos oss på exploateringsskvadronen, säger skvadronchef Jessika Liedberg.