Försvarsmakten och HMS Belos bärgar fynd från regalskeppet Kronan

De första dykningarna gjordes i augusti 1980 och drogs igång av Anders Franzén samma man som 1956 återfann regalskeppet Vasa. Sedan 1981 har Kalmar läns museum bedrivit dykningar varje sommar på vraket som ligger på 27 meters djup. Projektet leds sedan 1983 av historikern och marinarkeologen Lars Einarsson, Kalmar läns museum. Redan HMS Belos föregångare (Belos II) deltog på sin tid för att stötta undersökningarna.

Dykare ska varje år genomföra årsprov som innebär att de under en vecka ska genomföra ett antal dyk med olika moment. För våtklockedykarna från marinen, flygvapnet, armén och Kustbevakningen är det ett ypperligt tillfälle att förena utbildning och underhållande dykningar med lösandet av en skarp uppgift. Något som är vitalt att göra under årsproven är olika haverimoment och nödprocedurer för att kunna dyka säkert.

Andra moment är exempelvis mekaniska arbeten, svetsning och skärning, och användning av en så kallad mammutsug som är en gigantisk slamsug. Just mammutsugen används flitigt under Kronandykningarna för att försiktigt gräva fram och undersöka botten och vraket. Det gäller att se till att inga fynd sugs in och förstörs. Uppe på fartyget är sugen kopplad till ett såll där personalen undersöker allt som sugs upp. Konservatorer från Kalmar läns museum finns hela tiden på plats för att direkt kunna ta hand om eventuella fynd.

En vanlig dykdag på Kronan börjar tidigt och det första dykparet går i vattnet redan klockan sju på morgonen och sedan dyks det i stort sett kontinuerligt fram till nio på kvällen. Eftersom det dyks med nitrox, som är syreberikad luft där syrgashalten höjts från 21 procent till 36 procent för att få en längre bottentid blir det otroligt effektiv dykning där dykarna brukar vara på botten i upp till 100 minuter. Detta följs sedan av dekompression på sex meters djup i 30 minuter där dykarna andas ren syrgas vilket ger en snabbare och säkrare dekompression jämfört med luft. En dykare som andas vanlig luft kan bara vara nere på botten i cirka 30 minuter (med direktuppstigning).

Andreas Sannerman som är en av dykarna berättar att det alltid känns oerhört meningsfullt att stödja museet i utgrävningarna på flottans 350 år gamla skepp.

– Jag har varit delaktigt i dykningarna sedan 2000 både privat och i tjänsten. Det är lika fascinerande varje gång och att få vara med. Att värna ett kulturarv känns stort och att bärga fynd som sedan konserveras och bidrar till nutida och framtida forskning är oerhört givande, säger han.

I samband med Marinens 500-årsjubileum i Kalmar förra året bärgades och överlämnades den troligtvis sista bronskanonen från vraket till Kalmar läns museum under stor pompa och ståt.