Under övningen Aurora 23 genomförde marinen en kustförsvarsoperation för att stänga fienden ute från strategiska hamnar och farleder. I ett kustband utanför Stockholms skärgård gled ett fartyg långsamt fram. I kölvattnet flöt en rad av sjöminor vid vattenytan. Det som tidigare var ett handelsfartyg hade fått nytt namn och en tretungad flagga som långsamt fladdrade i fartvinden.
Amfibiesoldater monterar den nya minrälsen på handelsfartygets däck.
Foto: Melina Westerberg/Försvarsmakten
– Det vi har gjort är att vi har hyrt ett civilt fartyg och gjort om det till ett örlogsfartyg med militär bemanning ombord. Fartyget underställdes marinchefen i egenskap av Försvarsmaktens redare och under övningen ingick fartyget i 5.Amfibiebataljonens organisation som en del i en kustförsvarsoperation, säger Anders Ellström, projektansvarig vid Marinstaben.
Förhyrningen genomfördes med hjälp av FMLOG och ett av de nya standardavtalen som tagits fram tillsammans med Föreningen svensk sjöfart, ”Svenskt hyresavtal – Bareboat 2023”.
Försvarsmakten kan säkerställa tillgången till civila fartyg på flera sätt. Förhyrning genomförs på kommersiella grunder, det vill säga att staten hyr fartyget. Uttagning och förfogande innebär att staten tar över ett fartyg med tvång. Vid uttagning och förfogning krävs ett formellt beslut baserat på befintlig planering utifrån totalförsvarets behov.
– Under Aurora 23 övade vi som att vi övertog fartyget genom förfogande, men i verkligheten hyrde vi henne, säger Anders Ellström.
Ökar kapaciteten
Ingen kan tvingas att hyra ut sitt fartyg och uttagen materiel är noga utvald utifrån totalförsvarets behov och planering. Konceptet är inte nytt, under kalla kriget kunde marinen mobilisera över 700 handelsfartyg, trots att marinen i grunden hade betydligt fler fartyg än idag.
– Det är inte så att vi kan peka på en båt och säga att ”den där behöver vi nu” och så blir det ett örlogsfartyg. Detta är noga planerat, genomförs med ett formellt beslut och föregås av en viss process. Om ett fartyg är krigsplacerat så har redaren vissa skyldigheter, bland annat att inställa sig, säger Ellström.
Genom att använda handelsfartyg kan den militära kapaciteten öka på kort tid, något som blivit allt viktigare i och med rådande omvärldsläge och Försvarsmaktens tillväxt. Uttagning och avtal som görs eller tecknas i fredstid och på förhand skapar flexibilitet för det fall omvärldsläget förändras ytterligare.
I scenariot under Aurora 23 användes transportfärjan till minfällning men Ellström förklarar att fartyg kan användas till många andra uppgifter, som att transportera trupp eller förse andra fartyg med underhåll.
Min-utläggning
För att lösa uppgiften att minera krävdes vissa justeringar av det förhyrda fartyget. Med hjälp av FMV, Försvarets materielverk, konstruerades en ny typ av portabel minräls som monterades på däck. Rälsen byggdes i sektioner som hölls på plats utan att några bestående ingrepp på fartyget behövde göras.
– Vi var noga med att inte skada fartyget utan kunna återlämna det i ursprungligt skick. Rälsen monterades förvånansvärt snabbt med hjälp av soldater från Älvsborgs amfibieregemente. När det var klart lastades sjöminor ombord, både av typen K14 som amfibieförbanden använder men även mina F8 och F80 som flottans större fartyg har. De olika minorna är anpassade för olika vattenförhållanden och kompletterar varandra, säger Ellström.
Eftersom det civila fartyget saknar militära kommunikations- och ledningssystem användes stridsbåt 90 som stöd vid mineringen med mycket gott resultat.