– Natoanslutningen är större än när Sverige gick med i EU. Den största säkerhetspolitiska förändringen på flera hundra år. Jag är inte säker på att alla svenskar inser det.
Så formulerar sig Sveriges främsta Natoexpert, Ann-Sofie Dahl, ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Hon är docent i internationell politik, knuten till den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council och arbetar sedan 20 år med Natofrågor i Danmark. Ann-Sofie Dahl är aktuell med boken Nato: Historien om en försvarsallians i förändring.
– Att Sverige går med i Nato är superstort. Det är hardcore, kan man säga. Det handlar om säkerhet och försvar, liv och död, säger hon. Nato innebär mer än försvarsförmåga. Den svenska utrikespolitiken förändras när Sverige får alliansens tyngd bakom orden.
– När det gäller internationella säkerhetsfrågor går Sverige från att mest prata inom FN till att kunna göra verkstad på riktigt i Nato. Det ger Sverige ny auktoritet i utrikespolitiken. Jag har sett det här i Danmark. Det öppnar dörrar och man lyssnar mer på ett Natoland, säger Ann-Sofie Dahl.
Inom organisationen får Sverige en tung position som välorganiserat land med en modern försvarsmakt, en så kallad ”security producer” på Natospråk. Med Sverige och Finland får försvarsalliansen en större nordisk-baltisk tyngd. Det betyder konkret påverkan inom hela Natos norra flank från Norra ishavet längs gränsen till Litauen och Danmark i söder.
Ann-Sofie Dahl, Natoexpert.
Foto: Malin Kihlström
Ann-Sofie tror att kraven på medlemsländernas försvarsanslag kommer att öka till cirka tre procent av BNP. Hon räknar också med att det blir förändringar i kommandostrukturen med Sverige och Finland som medlemmar.
En annan pågående förändring är att materiel och personal behöver kunna flyttas enklare mellan medlemsländerna. Ett slags Schengen för ökad rörlighet inom Nato är att vänta, enligt Ann-Sofie Dahl.
– Militär mobilitet behöver förbättras. Det stärker snabb insatsberedskap och försvarsförmåga och det minskar byråkratin.
De stora frågorna om ökad försvarsförmåga och dess kostnader ska diskuteras på Natos toppmöte i Vilnius den 11-12 juli. På agendan finns flera tunga strategiska frågor i kölvattnet av det inriktningsbeslut som fattades i Madrid 2022.
– Den primära hotbilden är Ryssland. Men Nato har också ett så kallat 360-gradersperspektiv; man behöver ha koll i hela världen, säger Ann-Sofie Dahl.
Nato har samarbeten och partnerländer i Asien, Australien och Sydamerika. Hotet från Kina växer. Cyberattacker har blivit vardag. Försvarsalliansen verkar i en ny multipolär världsordning där väst har tappat en del av herraväldet.
Ann-Sofie Dahl har följt och forskat om Nato i många år. Hon är imponerad av att den stora organisationen är så flexibel och anpassningsbar till världsläget. Från kalla kriget till murens fall och Balkankrigen. Från 9/11 med fokus på internationell terroristbekämpning till Europa och kriget i Ukraina. Mitt i ett nytt internationellt säkerhetsläge med pågående cyberkrigföring och påverkansoperationer.
– Jag tror det är bra för alla som är engagerade i försvaret och internationell politik att läsa på om Natos historia och följa dess utveckling. Nato påverkar oss alla, säger Ann-Sofie Dahl.
5 frågor om Nato
Hur påverkas det svenska försvaret av ett medlemskap?
Vår försvarsförmåga är alltid en nationell angelägenhet och ett ansvar, oavsett medlemskap. Bedömningen är att ett Nato-medlemskap kommer att underlätta Försvarsmaktens huvuduppgift – att försvara Sverige mot väpnat angrepp – avsevärt. Den krigsavhållande effekten ökar markant om Sverige går med i Nato, eftersom ett angrepp mot Sverige är ett anfall mot övriga medlemmar i Nato.
Vad händer om ett angrepp ändå sker?
Då stärks vår förmåga att stå emot, eftersom vi försvarar oss tillsammans med andra och har en gemensam operativ planering. Som medlem i Nato skulle vi ha reellt inflytande över Natobeslut och agerande i Sverige och vårt närområde, i händelse av ett angrepp.
Vilka övergripande förändringar blir det för det svenska försvaret när vi går med i Nato?
Det blir en planerad och succesiv övergång såväl på strategisk som taktisk nivå. För Försvarsmakten som helhet sker övergången ordnat under ett par års tid. Vi deltar ju redan i övningar och internationella insatser med Nato.
Hur går det med arbetet att förbereda Försvarsmakten för ett medlemskap?
Försvarsmakten har utvecklat en svensk implementeringsplan byggd på Natos krav för integration. Arbetet har gått snabbare än förväntat. Erfarenheter från mångårigt samarbete som partner till Nato har bidragit till det höga tempot.
Finland blev medlemmar i Nato den 4 april. Vad innebär det för Sverige?
Finlands medlemskap är bra för Sveriges säkerhet. Vi har redan status som inbjudna och säkerhetsförsäkringar från Natomedlemmar.