Ny flygande teknik för CBRN-skydd

Samtidigt som Försvarsmakten har fokus att höja förmågan att slå ut fientliga drönare går utvecklingen snabbt framåt att själva nyttja obemannade luftfarkoster, bland annat för CBRN-skydd. Drönare med CBRN-sensorer ska kunna spana över stora områden utan att riskera att egen personal blir kontaminerad.

Drönare i luften
Drönare i luften
Under testerna används olika simuliämnen, exempelvis kemiska ämnen som inte är giftiga, för att ge omslag på instrumenten. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Tre personer vid en dator
Erik jobbar på utvecklingsavdelningen på Totalförsvarets skyddscentrum och har varit med från början av projektet som är ett samarbete mellan FMV, FOI och SkyddC. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Drönare på marken
Inom Försvarsmakten används begreppet RPAS för drönare, det står för Remotely Piloted Aircraft System. Andra ord som oftast hörs är UAV, Unmanned Aerial Vehicle och UAS, Unmanned Aircraft System. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Två personer håller i en drönare
Håkan och Per-Åke byter sensor. Fördelen med en större drönare är att det snabbt går att byta sensor beroende på vad uppgiften kräver. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
En person med papper
Håkan bestämmer hur de olika drönarna ska koordineras i luftrummet inför ett av försöken. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

Morgonkylan påminner om den annalkande hösten när personal från Totalförsvarets forskningsinstitut och SkyddC lastar ur ett par stora svarta skyddslådor ur bilarnas bagageutrymmen.

– Ställ dem där borta, bredvid tältet, säger Håkan från FOI:s avdelning för CBRN-skydd och säkerhet.

I en av de svarta lådorna ligger den största drönaren. Den är stor. Större än vanliga kommersiella drönarna. I de andra lådorna ligger gyrostabiliserade kameror och olika sensorer. En för att indikera mot industrikemikalier och kemiska stridsmedel, en annan för att upptäcka joniserande strålning från radioaktiva ämnen. Drönaren har snabbfästen undertill för att enkelt byta sensor beroende på uppgift. En veckas gemensamma fältförsök går in på sin sista dag.

– Huvudsyftet med försöken är att utvärdera möjligheterna att kombinera CBRN-sensorer tillsammans med drönarteknik. I början satte vi upp en rad grundhypoteser vi ville undersöka. Under testerna började vi med de enkla scenariona och nu har vi ökat komplexitetsgraden till det yttersta för att se var de riktiga utmaningarna kommer. Veckan har varit givande, vi har fått bra solid data för kommande utveckling och försök, säger Håkan från FOI.

Försvarsmaktens behov

CBRN-RPAS (Remotely Piloted Aircraft System) ska vara det huvudsakliga verktyget för en ny UAV-pluton som kommer tillhöra krigsförbandet första CBRN-kompaniet. Förmågan kommer ge goda möjligheter att i realtid inhämta information i kontaminerade miljöer utan närvaro av personal.  

– Den största fördelen med RPAS och den här typen av avståndsindikering är att få snabb information utan att kontaminera egen personal, vi kommer också kunna täcka stora ytor fortare och få en god överblicksbild, säger utvecklingsofficeren Erik från Totalförsvarets skyddscentrum.

Idag används handburna indikeringsinstrument av CBRN-soldater i skyddsdräkter. Mätningarna sker i direkt närmiljö av kontaminerade områden vilket gör att både person- och materielsanering görs efter varje insats. CBRN-RPAS kommer att ge Försvarsmakten förmågan att övervaka och samla information om CBRN-hot inom större områden.