ÖB:s militära råd till regeringen

Försvarsmakten konstaterar i sitt råd att Ryssland under överskådlig tid utgör det dimensionerande hotet. Svensk försvarspolitik måste därför beakta risken att Rysslands krig mot Ukraina kan eskalera till ett angrepp mot andra stater.

Försvarsmakten ska skydda såväl svenska som alliansens intressen och verksamheter, möjliggöra för alliansen att kunna genomföra styrkeuppbyggnad och kraftsamla samt kunna verka inom ramen för såväl stabiliserande, defensiva och offensiva operationer.

– Ett svenskt Natomedlemskap medför att vi behöver kunna medverka i avskräckning och försvar mot väpnat angrepp även utanför Sveriges gränser. Det innebär högre krav på fler tillgängliga förband med förmåga att kunna verka tillsammans med allierade, säger ÖB Micael Bydén.

I ÖB:s råd finns ambitionsförändringar som rör ökat fokus på luftförsvar inom samtliga förvarsgrenar. Bland annat för att kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar. Två av arméns brigader prioriteras för att tidigt kunna delta i Natos markoperationer. Det handlar även om att utveckla logistiken så att Sverige kan vara ett område för basering och transporter av allierade förband. Försvarsmakten behöver vidare förbättra interoperabiliteten för att ingå i Natos ledningssystem.

Personalförstärkningar kommer att krävas för att möta kraven på ökad operativ förmåga. Bland annat föreslås att grundutbildningsvolymerna ökar till 10 000 individer per år redan 2030. Försvarsmakten avråder däremot från etablering av ytterligare organisationsenheter och verksamhet på särskilt utpekade orter.

– Med beaktande av Natomedlemskapets krav, omvärldsläget samt effekten på krigsförbanden av vårt omfattande militära stöd till Ukraina, lägger vi stor kraft på det närtida perspektivet: Att stärka tillgänglighet och förmåga i befintliga förband samt att säkerställa tillgång till materiel och förnödenheter, säger ÖB Micael Bydén.