Stärkt krigssjukvård i fokus  

Sjukvårdstjänsten inom armén genomgår stark utveckling och förändring i både organisation, och materiel samt metoder. På de efterlängtade sjukvårdsdagarna var den centrala brännpunkten sjukvårdstjänst i ett nationellt försvar. 

– Sjukvårdstjänsten i krig ser inte ut som den gjorde för tio år sedan. Att det sker en förändring är jättebra för nu tittar vi på Sveriges bästa och anpassar oss för att hantera krigets krav fullt ut, säger major Stefan Karlsson, chef för utvecklingssektionen vid Försvarsmaktens logistik- och motorskola.  

Materielförevisning stod på schemat en av dagarna. Foto: Caroline Axling​/Försvarsmakten

Syfte att öka kunskapen

Funktionsdagar sjukvård genomfördes under två dagar i oktober, som en del i att stärka sjukvårdsfunktionen i armén. 

– Syftet med dagarna är att öka kunskapen och sammanhållningen inom sjukvården i armén och få möjligheten att verkligen lägga fokus och synliggöra arméns alla förband, säger Kristina Nilsson, stabsläkare på arméstaben.

Kristina Nilsson tillsammans med Försvarsmaktens logistik- och motorskola med sjukvårdssektionen, utvecklingssektionen och stödsektionen gjorde dagarna möjliga. 

- Ändring av sjukvården är det bästa för de flesta. Det är fruktansvärt när det händer men det är samtidigt något som driver sjukvården framåt, säger översergeant Rikard Andersson, sjukvårdsofficer. Foto: Caroline Axling​/Försvarsmakten

Omställning mot nationellt försvar

Det som genomsyrade dagarna var den utveckling som sjukvårdstjänsten befinner sig i just nu. Försvarsmakten ställer om från internationellt försvar till nationellt och så gör även sjukvårdstjänsten. 

– Skillnaden är att idag måste vi kunna ta hand om en större mängd skadade personer. Från att vi har tagit hand om en till två skadade personer som i Afghanistan, där vi dessutom hade luftherravälde och kunde få en helikopter med kvalificerad personal, som avtransporterade de skadade från skadeplatsen. Till idag då vi har en helt annan situation med ett större skadeutfall, svårare skador och en beredskap att lämna skadeplatsen inom 3-5 minuter innan bekämpning, säger Anna Magnusson, kapten och läkare vid Göta trängregemente, T 2, utvecklingssektionen. 

Sjukvård för ett större försvar

Sverige ligger långt fram i utvecklingen i och med att vi har kunskap kvar från det nationella försvaret. Arméorganisation 25, AO25, är inte bara en organisation, det är Försvarsmaktens verktyg för att genomföra det politikerna beställt. Det vill säga en inriktning mot hur vi ska försvara vårt land. Sjukvårdskonceptet i AO 25, är ett sätt att beskriva hur vi gått från ett internationellt tänk 2013 in i dagens brigadssystem.

– På tio år har det hänt otroligt mycket inom armén. Då pratade man inte ens om begreppet brigadledningsförmåga. Idag pratar man om brigadövningar och division, så det är en stor resa som vi gjort redan nu och det påverkar sjukvårdstjänsten, säger major Martin Zander, utvecklingsofficer vid Försvarsmaktens logistik- och motorskola.  

Arméorganisation 25 innebär att armén ska bestå av större och kraftfullare förband. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

Kraftigt ökad kapacitet

Sjukvårdstjänsten har lyfts fram ordentligt i AO 25, med bland annat en kraftig ökning i kapacitet av sjuktransportförmågan och dubbelt antal förbandsplatser för att möjliggöra ett lättrörligt uppträdande. 

– Förr var förbandsplatser som vårdcentraler, men nu anpassar vi oss från att ta hand om sjuka till att också ta hand om stora stridsskador och en större mängd skadade. Det kräver helt andra förutsättningar och resurser och det har vi fått i ett nytt sjuktransportfordon och nya förbandsplatser, säger Stefan Karlsson. 

Att det skett en expansion rent materiellt märker Magdalena Rubenson, projektledare på FMV Log G sjukvård, av. Hon jobbar tätt med utvecklingssektionen och berättar att samarbetet är A och O och behövs mer nu än någonsin med ett högre tempo.  

– Vi ska kunna leverera till Försvarsmakten i rätt tid med rätt materiel. Det är ett högre tempo det märker vi av. Det kräver tät kommunikation med Försvarsmakten. Därför är det otroligt givande med det goda samarbetet vi har, säger hon.  

Veterinär Jonny Lindgren, utvecklingssektionen står och pratar med Magdalena Rubenson, projektledare på FMV Log G sjukvård, som märker av ett ökat tryck inom materielspåret gällande sjukvård Foto: Caroline Axling​/Försvarsmakten

Lärdomar från Ukraina

Sedan kriget i Ukraina bröt ut är det ett större tryck på att flera vill ha sjukvårdsutbildning på bredden. Flera sjukvårdsskolor märker av ett större tryck. Men utbildningen är även efterfrågad utomlands. Sverige stod för 50 procent av utbildningsstödet i andra utbildningsinsatsen inom EUMAM UA. Några av dem som varit med och utbildat ukrainska soldater kom och föreläste om det under sjukvårdsdagarna.  

– Det är ett nytt krig. Drönarna avgör var vården genomförs. Ukrainare vi utbildat berättar att de är inlåsta i striden, vilket gör att de inte kan få sjukvårdshjälp när de behöver det. De berättar om hur de kan ligga i flera timmar i sträck med en svårt skadad kamrat vid sin sida och att de inte kunde flytta på sig för det var för farligt, berättar en av utbildarna.

Kriget i Ukraina har en förväntad skadebild. 

– I Afghanistan var vi mer defensiva för att undvika faror. I Ukraina gör man allt för att vinna striden och då kommer det ett helt annat skadeutfall, säger Jimmy Andersson, ämnesexpert inom sjukvård.  

Sjukvårdsutbildning i Ukraina. Soldaterna förses med ett minneskort för egen repetition. Kortet är på ukrainska. Foto: Ulf Jedborg/Försvarsmakten

Transporter i mörker

Utbildarna berättar vidare att alla i Ukraina inte får kroppsskydd, utan det är något de får köpa själva samt själva utformningen på de saker de köper. Det i sin tur ger ett visst skadepanorama. Något de själva tar lärdom från är att sjuktransporterna i Ukraina ofta körs i mörker för att undvika upptäckt. Ukrainarna jobbar också med medicinska gömmor, som betyder att de gömmer läkemedel och materiel på olika platser så de vet var de lätt kan få tag på det.  

– De ukrainska soldaterna har en enormt hög motivation och tar till sig all utbildning de kan få och vi lär från dem, berättar en av utbildarna.

Mycket positiv respons

Stefan Karlsson ser framåt och menar att även om vi kan dra nyttiga erfarenheter från Ukraina är det inte där vi ska lägga fokus. 

– Det är inte kriget i Ukraina som är det viktiga. Det är kriget efter Ukraina som vi måste tänka på hur det kommer att utföras, säger Stefan Karlsson.  

Responsen från dagarna var positiv och önskemål finns att genomföra dagarna årligen. Stabsläkaren Kristina Nilsson ser nu över möjligheterna för att genomföra detta igen.