– Dessa system tillsammans med artificiell intelligens visar på krigföringens utveckling. Teknik som under tidigare konflikter bedömts som en nisch kräver i dag utbildning och träning för att kunna förstås, utnyttjas och motverkas, säger Carl-Johan Edström, chef för operationsledningen i Högkvarteret.
Den 13 juli i år fick Försvarsmakten i uppdrag av regeringen att lämna en redovisning av lärdomar från kriget i Ukraina, och hur dessa tas tillvara i utvecklingen av det militära försvaret.
Försvarsmakten har sedan anfallskriget mot Ukraina i februari 2022 kontinuerligt följt kriget och inhämtat erfarenheter och information. Både på egen hand och med hjälp av samarbetsländer, ukrainska företrädare och relevanta myndigheter.
Rapporten föreslår inte hur lärdomarna ska omhändertas då olika lösningar kan innebära olika former av risktagning, och därför behöver avvägas sammantaget. Men det finns utmaningar med att lära sig av ett pågående krig. En är att varje krig och dess parter har unika förutsättningar i tid och rum.
En annan utmaning är att varje part och dess åskådare drar sina egna lärdomar och slutsatser av kriget och anpassar sig därefter. Det finns enligt rapportskrivarna därför skäl att fortsatt följa vad andra länder och organisationer drar för slutsatser utifrån deras lärdomar av kriget.
Rapporten visar också att vissa av de moderna systemen kan erbjuda en hög effekt till en låg kostnad jämfört med mer traditionella kvalificerade bekämpnings- och övervakningssystem. Men gamla sanningar om krigföring är därmed inte överspelade. Krigföringen kommer bara att ta en ny form. Således finns det enligt granskningen anledning att vara försiktig med att tro att nästa krig kommer att bli totalt olikt det föregående.
För att kunna möta olika framtida scenarion menar utredarna också att det behövs ett partnerskap mellan det offentliga och privata, med målet att föra samman lärosäten, myndigheter och industri. Syftet är att omhänderta innovation och få till ett snabbare skifte från tanke till implementering.
Företag och lärosäten bör helt enkelt involveras i krigsspel, simulering och experiment för att kontinuerligt pröva och utveckla Försvarsmaktens förmågor.
Teknik för virtuell verklighet och artificiell intelligens kan också komma att användas för att simulera, pröva, öva och utveckla olika tekniker, metoder och taktiskt uppträdande.
– Försvarsmakten ska återkomma med kompletteringar om hur lärdomarna från kriget på bästa sätt ska hanteras. Men för att de ska få genomslag i hela Försvarsmakten krävs att de omhändertas både tekniskt och taktiskt vid skolor, centrum och förband, säger Carl-Johan Edström.