För några år sedan gick Johan igenom alla rapporterade fordons- och trafikrelaterade arbetsskador från 1996-2019 och konstaterade att trafiksäkerheten blivit mycket bättre under åren. Idag inträffar bara en fjärdedel så många olyckor med personskador jämfört med 25 år sedan. Den största förändringen inträffade mellan 2000-2002.
– Det fanns ingen minskad trafikmängd eller bättre fordon inom Försvarsmakten som kan förklara en sådan kraftig nedgång under den här tiden. Det var heller ingen förändring i den civila trafikskadestatistiken. Men under denna tid infördes en obligatorisk och systematisk trafiksäkerhetsriskutbildning för samtlig personal, förklarar Johan.
År 1996 antog Sveriges Riksdag nollvisionen, som innebär att ingen ska riskera att dödas eller skadas svårt i trafiken. Det medförde krav på myndigheter och kommuner att de också skulle jobba enligt denna vision. Det blev startskottet till det utvecklade systematiska trafiksäkerhetsarbetet som bedrivs i Försvarsmakten i dag. Johan Pihlströms huvuduppgift är att skapa förutsättningar för att Försvarsmakten ska kunna bedriva utbildning av krigsförband i samklang med trafiksäkerhetsarbetet.
– Trafiksäkerhetsriskerna måste hanteras tillsammans med våra behov av att utbilda soldater och annan personal för att de ska kunna göra sitt yttersta om det skulle behövas, menar Johan.
Riskutbildningen fanns tidigare men utvecklades och blev en fortsättning på den civila nollvisionen. Det innebar att all personal och alla värnpliktiga skulle genomgå en riskutbildning. Detta resulterade i att det mellan åren 2001-2002, minskade antalet personskador med 60 procent för värnpliktiga och nästan 50 procent för anställd personal.
En annan stor förändring var att man införde obligatorisk praktisk utbildning på trafikövningsplats (halkkörning) för minibussförare. Under senare delen av 1990-talet var det ett 20-tal olyckor med minibuss, om året. Ett tiotal av Försvarsmaktens personal omkom i några av de olyckorna.
– Sedan utbildningen infördes har vi haft få olyckor med minibuss och ingen med dödlig utgång, så utbildningen har gett resultat, säger Johan.
För att få bästa möjliga resultat i sitt analysarbete, förkovrade Johan sig i civila forskningsresultat inom trötthet i trafiken, hastighetens betydelse och effekten på trafiksäkerheten. För att få ytterligare kunskap om var riskerna finns i Försvarsmaktens verksamhet genomförde Johan också prov och försök med krocktester med strids- och skyddsutrustning, för att se var brytpunkten är vad gäller vilka risker vi kan ta och när riskerna blir för farliga.
– Trafiken är en av de största riskerna vi har i Försvarsmakten. Mitt jobb är att se till att det finns förutsättningar för att trafiksäkerhetsrisken är hanterbar för personalen som befinner sig i trafiken, säger Johan.
Johan önskar att personalen ska förstå och vilja agera i rätt tid. Och gör de det behövs det vanligtvis en betydligt mindre insats eller åtgärd från den enskilde för att minska att en olycka inträffar. Men då måste man också inse vikten av och vinsten med sitt eget agerande, menar Johan.
– Bara för att vi är i Försvarsmakten är vi inte oskadliga eller odödliga. Trafikolyckor är aldrig övning, de är alltid skarpa. I och med att vi ger kunskap och insikter ger vi också handlingsfrihet. Gör man det på rätt sätt i rätt tid så kommer trafiksäkerheten att öka markant, menar Johan.