I Lettland leds insatsen av en dansk divisionsstab. Planen är att Sverige och Danmark växelvis ska dela på ansvaret att sätta upp en bataljon som en del i en brigad med bas utanför Riga. De danska och svenska truppbidragen kommer avlösa varandra på halvårsbasis. Den svenska delen kommer bestå av en mekaniserad bataljon med start tidigast 2025.
På plats i Lettland är planen att fortsätta öva i en multinationell kontext med de övriga förbanden i divisionen där huvuduppgiften är att verka avskräckande för ett eventuellt ryskt anfall. Det finns ännu inget formellt regeringsbeslut för bidraget men inom armén pågår planeringen fullt.
– Det här blir ett av de initialt synligaste bidragen från armén till Natos kollektiva försvar och en uppgift vi tar på största allvar. Precis som förmågan att kunna ta emot militärt stöd i Sverige vid behov är även förmågan att kunna ge militärt stöd utanför våra gränser avgörande för vår framtida roll i Nato, säger generalmajor Jonny Lindfors, arméchef.
Södra skånska regementet, P 7, är det förband som är utpekat att vara först på plats efter ett svenskt medlemskap i Nato, med ett truppbidrag på cirka 600 personer.
– Vi har börjat planera för detta och förutsatt att ett beslut kommer så är vi beredda att lösa uppgiften, säger överste Lennart Widerström, chef P 7.
Nato Forward Land Forces
Nato Forward Land Forces (FLF) är multinationellt sammansatta stridsgrupper placerade i åtta länder i östra Europa; Bulgarien, Estland, Litauen, Lettland, Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern.
Stridsgrupperna är inte identiska i sin sammansättning utan skiljer sig i storlek och truppslag beroende på vilka specifika geografiska förutsättningar som råder i respektive värdland.
För Sveriges och Försvarsmaktens del rör det sig om markstridsförband i Lettland under ledning av en dansk divisionschef. Det första styrkebidraget beräknas bestå av cirka 600 personer och kommer bestå av anställda soldater och officerare, huvudsakligen från 71:a bataljon.