Seminariet som genomfördes på engelska benämns ICE med inriktningen “Enabling Agile Combat Employment, and Dispersed Base Operations.” Värd för seminariet var Luftstridsskolans chef, överste Niclas Magnusson. Till de långväga gästerna hörde deltagare från Australien och USA medan de europeiska gästerna kom från grannlandet Finland och från Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Ungern och Schweiz.
Flygvapenchefen Jonas Wikman hälsade välkommen och tackade för den support Sverige fått under antagningsprocessen till Nato innan Peter Greberg, chef för Norrbottens flygflottilj, berättade om förbandet och om det spridningskoncept som tillämpas av flygvapnet.
Svenska flygvapnet har inte varit volymmässigt större än den tänkta motståndaren, eller kunna räkna med att vara teknologisk överlägsen, vilket gjort att lösningen varit att utveckla taktik som ger en fördel både på marken och i luften. Konceptet tog fram efter andra världskriget för att Sverige skulle kunna försvara sig själv.
Kriget i Ukraina har bekräftat nödvändigheten av att sprida sina flygförband för att minska risken för fjärrbekämpning, vilket ökat det internationella intresset för det svenska spridningskonceptet.
För att driva en flygbas i subarktiskt klimat så krävs till exempel fälthållningsförmåga för vinterförhållanden, vilket demonstrerades av värnpliktig och anställda soldater ur 21:a flygflottiljen när de snabbt röjde en av kortbanorna från djup snö. Gästerna fick möjlighet att köra snöröjningsmaskinerna och pröva flygbasjägarnas skotrar, något som många tackade ja till. Deltagarna fick även tid att samtala med personal ur flygbassäkerhetsförbanden, klargöringspersonalen och fälthållningspersonalen.
Efter lunch förevisade en rote Jas 39 Gripen landning på kortbana undervinterförhållanden, följt av rörlig klargöring med värnpliktiga mekaniker, ledda av en specialistofficer.
Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
Den efterföljande dagen genomfördes ett seminarium som leddes av personal ur Luftstridsskolan, med stöd från Flygstaben och Blekinge flygflottilj. Efter förevisningarna samlades besökarnas frågor in och diskuterades under seminariet. De stora områdena var inom ledning och logistik, inte minst gällande flygunderhåll och fortsatt luftvärdighet.
– Det handlar i grunden om en taktisk idé, runt vilken vi bygger förmågor. Vår taktiska idé ställer krav på innovation – att designa system som är enkla att hantera snabbt under svåra förhållanden, säger Niclas Magnusson, chef på Luftstridsskolan.
Jas 39 Gripen med sin kringutrustning är byggd för detta.
– Det ställer också krav på utbildning av duktiga medarbetare med flera kompetensområden, initiativförmåga och ansvarstagande. Vidare ställer det höga krav på gemensam situationsuppfattning samt förmåga att leda både bas- och flygverksamheten i realtid, säger han.
Seminariet började med den svenska synen på områdena flygbastaktik, ledning, klargöringstjänst, logistik och skydd, för att sedan diskutera de olika ländernas syn på framtida utveckling inom dessa områden. Dessutom kopplades allt till vårt nya Natomedlemskap och hur det påverkar svensk basttaktik i framtiden.
– Flygvapnet befinner sig i en transformation. Vi har ny teknik på väg in, vi befinner oss i en ny säkerhetspolitisk kontext. Vi försöker inte pådyvla andra vårt koncept, utan tvärtom utmana vår nuvarande idé och tillsammans hitta vägar framåt, avslutar Niclas Magnusson.