46:e roddkompaniet, som är ett tillfälligt kompani inom 4:e sjöstridsflottiljen, leds av kapten Michael Langhard.
– Det är en stor ära och en glädje att rodd med Vasaorden är så efterfrågat av Kungahuset. Det är högsta betyg att få göra det igen och igen, säger kapten Michael Langhard, befälhavare Vasaorden.
Den ceremoniella rodden äger rum i Stockholm under Kung Frederik X av Danmarks besök på måndag 6 maj. HM Slup Vasaorden bemannas av soldater och sjömän från hela marinen.
– Det är inte många som får den här chansen. Så när jag hörde att vi skulle bidra med roddare till Vasaorden så anmälde jag mig direkt, säger Alexander, roddare 1, 46:e roddkompaniet.
Normalt arbetar han som soldat vid Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg. Precis som för de övriga i roddkompaniet ligger rodd långt från ordinarie arbetsuppgifter.
– Jag är ju lite av en perfektionist, så hoppas att jag själv gör det bästa av situationen. Jag tycker att våra befäl gör ett bra jobb. De är väldigt petiga, man blir nästan lite irriterad ibland, men det är som det ska vara. Det är en del av inlärningen och vi vill ju alla få det så snyggt som möjligt. Nu håller jag bara tummarna för vädret, säger Alexander.
Sex veckors förberedelse
Förberedelsetiden är kortad till sex veckor: Tre med grundläggande rodd och exercisträning i valbåt och tre veckor i Vasaorden, varav den sista på Stockholms ström.
Lovisa arbetar normalt som sjöman vid Marinbasen i Karlskrona.
– För mig är det i första hand spännande att ro, jag har inte rott någonting innan. Från början lät det länge med sex veckors förberedelse, men när vi väl satte igång förstod jag att man behöver sex veckors träning. Det är mycket exercis och viktigt att det är exakt rätt. Alla ska vara tajmade och det är mycket runt omkring, utöver själva rodden, säger Lovisa, roddare 3, 46:e roddkompaniet.
För roddarna innebär den tillfälliga tjänsten lite ovanliga fysiska utmaningar.
– Vi skevrar när vi ror. Det innebär att håller årbladet parallellt med vattenytan, när det är ovanför vattnet, och vinklar vi det igen när det är under vattenytan för att ta själva årtaget. Det tar mycket på handleder och underarmar. Det är en väldigt ovan rörelse, ingenting man gör i vardagen direkt, säger Lovisa.