Nya gradbeteckningar?

Nya gradbeteckningar för specialistofficerare och meniga?
Eller behålla klassiska ”pixie”-knappar och ”pommes frites” – även på nya tjänste- och markstridsuniformerna? Nu sker en undersökning i frågan.
– Vi måste få med synpunkter från den personal som kommer bära beteckningarna framöver, alltså de yngre kollegorna, säger arméförvaltare Kenneth Felldén.

SOU examensceremoni på Halmstad Arena 2022.
Nyblivna sergeanter applåderar sina kamrater.
SOU examensceremoni på Halmstad Arena 2022.
Nyblivna sergeanter applåderar sina kamrater.
Specialistofficersexamen vid Militärhögskolan Halmstad Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

Major eller förvaltare? Fanjunkare eller kapten?

Och vad betyder egentligen fyra horisontella streck på kragspegeln? Försvarsmaktens medarbetare ska veta skillnaden, men det är svårare att få såväl svenska folket som utländska samarbetspartners att förstå våra gradbeteckningar.

Därför genomförs nu en undersökning, initierad av Arméstaben och arméförvaltaren, för att vara inledande del i en remiss angående tjänstetecken till ny tjänsteuniform.

Men det är inte bara den största försvarsgrenen som omfattas: Hemvärnet och stridskrafterna ledning/underrättelse samt logistik bär i huvudsak arméuniform med motsvarande tjänstetecken.

– Därför måste översynen ske gemensamt. Och en eventuell ändring blir universell även för markstridsuniformen, så förändringar måste också fungera för marinen och flygvapnet, säger Kenneth Felldén.

Nordatlanten eller Östersjön?

I dag finns två huvudsakliga utländska system för detta. Det ena, av arméförvaltaren kallat det nordatlantiska systemet, återfinns i grannländer som Norge och Danmark men också hos britter och amerikanska – byggt på vinklar och bågar.

Det andra systemet återfinns runt Östersjön, hos Finland, de baltiska staterna och Tyskland. Här gäller smala vinklar, vid högre grader kompletterat med en tjockare vinkel.

– Den första frågan de berörda ska ställa sig är om de tycker att vi ska behålla det svenska befintliga systemet eller ändra oss. Om man är för förändring, så ska man argumentera för om man är för det ”nordatlantiska” systemet eller ”Östersjö”-baserad modell. Och man ska motivera och argumentera för sina åsikter, säger Kenneth Felldén.

Huvudbonadskulör som berör

Det är inte allt som arméledningen vill ha en uppfattning om från kärnverksamheten: även synpunkter på huruvida baskern bör indelas truppslagsvis och behållas vid byte till armégemensamma och andra organisationsenheter efterfrågas.

– Det innebär att infanteriet nu får en egen, mörkbrun färg på baskern, säger Kenneth Felldén som i dag är ägare till fyra baskrar i olika kulörer.

Men det är bråttom: den 28 juni vill respektive försvarsgrens- och stridskraftsförvaltare ha in synpunkterna.

– Det viktigaste synpunkterna är de som kommer från den senaste generationen befäl och meniga. Förslagsvis gör detta i samband med APT eller motsvarande, säger Kenneth Felldén.

Efter diskussion hos relevant personal sammanställs svaren förbandsvis med kommentarer från förbandsförvaltare, lämpligtvis även med ett samlat råd från samtliga personalkategorier. Svaren skickas sedan till försvarsgrens- och stridskraftsförvaltarna.

– Vi kommer därefter sammanställa underlaget och redovisa för försvarsstaben. Och för den som inte vet det än, så betyder fyra horisontella streck på kragspegeln att bäraren har arbetat som soldat i mer än sju år, säger Kenneth Felldén.