Minröjningsfartyget HMS Vinga ligger sakta och övar i ett skärgårdsområde. Med sonaren kan besättningen upptäcka minor eller andra hot under vattnet som kan göra att en viktig farled inte kan användas. Men fartygets verksamhet kan vara intressant för en motståndare som med hjälp av drönare exempelvis kan inhämta information. Plötsligt larmar systemen på manöverbryggan om att datakommunikation mellan en drönare och den som styr, upptäckts. Ombord på fartyget vidtas störåtgärder som gör att drönaren tappar sin styrdatalänk och antingen tvingas tillbaka till startpunkten eller helt enkelt störtar i havet. Mathias Hagberg är fartygschef på HMS Vinga:

– En besättning måste vara beredd på att hantera en flera olika hot samtidigt som jag genomför min huvudtjänst, att söka efter minor. Den här typen av motmedel är ett bra verktyg för att hantera dagens alltmer komplexa hotbild.

Störutrustningen gör att drönaren tappar sin styrdatalänk och antingen tvingas tillbaka till startpunkten eller helt enkelt störtar i havet. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Flyg inte över örlogsfartyg

Även om främmande underrättelseinhämtning är ett verkligt hot mot Försvarsmaktens verksamhet i fred är privata drönare som flyger över skyddsobjekt det vanligaste scenariot. Oftast upptäcks farkoster över Försvarsmaktens garnisoner eller andra fasta skyddsobjekt. Men även marinens fartyg är skyddsobjekt vilket är viktigt att tänka på. Fartygen rör sig året om runt Sveriges kust. Anders Engkvist är marinens säkerhetschef och han trycker på att om du upptäcker ett örlogsfartyg när du flyger med din drönare –håll avstånd eller avbryt flygningen.

– Flyg inte drönare nära eller direkt ovanför marinens fartyg som rör sig i skärgården. De har både förmåga och lagstöd att stoppa obemannande farkoster som uppträder för nära. Vi kan nämligen inte avgöra om avsikterna med flygningen är oskyldiga eller inte. Dessutom riskerar den som flyger att åtalas och utrustningen kan positionera såväl drönare som piloten.