– I och med att kriget i Ukraina under en längre tid har utvecklats till ett ställnings- och utnötningskrig försöker båda parter att hitta lösningar för att nå framgång. Något som har visat sig vara svårt, säger Carl-Johan Edström, chef för operationsledningen i Högkvarteret.
Sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina i februari 2022 har Försvarsmakten kontinuerligt följt utvecklingen och inhämtat information samt erfarenheter. Försvarsmakten har lämnat en rapport till regeringen med fördjupade lärdomar och erfarenheter från kriget i Ukraina, som bland annat kommer att diskuteras under Almedals-veckan.
Ett utnötningskrig med konsekvenser
Kriget i Ukraina har lett till utnötning och slitage på både Rysslands och Ukrainas traditionella vapensystem. Både stridsvagnar och pansarfordon förstörs ofta av små obemannade system som är snabba och svåra att upptäcka. Dessutom är de billiga och lätta att utveckla. I och med det stora antalet obemannade farkoster på stridsfältet, har tempot därför ökat i den katt- och råtta lek som pågår mellan att vara bäst på att gömma sig och vara bäst på att slå till först.
Ett av de mest framträdande fenomenen i kriget är att det har utvecklats till ett ställningskrig, där båda parter har svårt att bryta igenom den andres försvarslinjer. Största anledningen är omfattande fältarbeten som skyddas av mineringar och artilleri. Försvarslinjerna, och då främst de ryska, består av allt från skyttegravar och taggtråd till stridsvagnshinder och mineringar.
Stort antal sensorer påverkar
Eftersom stridsfältet, främst på marken, är enormt övervakat av drönare och andra sensorer måste förbanden sprida ut sig i mindre enheter för att undgå bekämpning. Något som har döpts till det transparenta stridsfältet. Det innebär också att det är svårt att kraftsamla förband för att uppnå operativ effekt. Både när det gäller att anfalla och försvara tagen terräng.
För att sammanfatta kriget i Ukraina så här långt kan det konstateras att det har blivit en katalysator för taktisk och militärteknologisk anpassning, där rymd- och cyberområdet är de som särskilt sticker ut. Både Ryssland och Ukraina har behövt ställa om och anpassa sina samhällen utifrån krigets krav. Båda länderna genomför förändringar efterhand som de lär sig och får erfarenheter av kriget.
– En viktig lärdom från kriget i Ukraina är att Försvarsmakten måste kunna genomföra operationer under konstant övervakning i alla domäner. Detta ställer nya krav på både totalförsvaret och Försvarsmakten, bland annat att kunna agera dolt och ha förmåga till överraskning och vilseledning, säger Carl-Johan Edström.
Artikeln bygger på Försvarsmaktens rapport Fördjupade lärdomar och erfarenheter från kriget i Ukraina. Rapporten går att ladda ner via en länk längre ner på sidan.
Lyssna på Carl-Johan Edström när han pratar lärdomar från kriget i Ukraina på Försvarshögskolans webbsända seminarium i Almedalen. Tid: Torsdag 27 juni klockan 10.00. Seminariet går att se i efterhand. Klicka här för länk till www.fhs.se