Kortfattat kan man beskriva IAMD som förmågan att förhindra eller hantera fiendens anfall från luftarenan i form av missiler, robotar, bomber, långräckviddigt artilleri, UAV etc. Konceptet innehåller passiva delar för att hantera verkan av anfall, aktiva delar för att stoppa eller bekämpa anflygande flygfarkoster eller missiler och robotar, offensiva och politiska delar som med fysiskt påverkan eller psykisk påverkan förhindra att en motståndare genomför attacker via luftdomänen.
Behovet av förmåga att bekämpa hot från luften samt att minimera och hantera effekterna av ett robot- eller flyganfall är inget nytt, varken för Sverige eller Nato. Redan under Kalla kriget fanns förmågan att effektivt övervaka luftrummet och om så behövdes autonomt försvara Sverige mot robot- eller flyganfall med hjälp av ett integrerat koncept bestående av sensorer, ledningscentraler, luftvärnssystem och jaktflyg. Förmågan till visst egenskydd och resiliens fanns såväl vid många förbandstyper (oavsett försvarsgren), som vid civilförsvaret.
Vårt tidigare nationella koncept är framför allt defensivt men det finns både erfarenheter och kunskap att hämta från vårt tidigare totalförsvarskoncept men vi behöver dock vara öppna för att det integrerade luft- och robotförsvar som ska klara av att möta dagens och morgondagens hot behöver ha helt nya och väl anpassade offensiva och defensiva förmågor som kan möta hotbilden även från nya hot såsom t.ex. hypersoniska missiler, långräckviddiga drönare och svärmande drönare.
När Sverige och Finland sökte medlemskap till Nato startades direkt ett anslutnings- och integreringsarbete för att fullt ut kunna integreras i Natos ledningsstruktur. Arbetet har skett inom tio områden och där ett av dessa områden är integrationen till NATO Integrated Air and Missile Defence System (NATINAMDS).
Denna integration handlar framför allt om vår förmåga till att ingå i, det över tiden, pågående Air Policing-uppdraget som i fredstid säkerställer avskräckning, integritet samt skydd av Natos gemensamma territorium. Kravet för en slutförd integration är att man kan vara en del i Natos gemensamma luftlägesbild och det integrerade luft- och robotförsvarets kommandostruktur samt att planer och överenskommelser vad gäller luftrummet anpassas för en sömlös övergång mellan nationellt och kollektivt försvar. Grunden för detta är kontrollen av det nationella luftrummet, vilket redan finns på plats och vi är på god väg i övriga områden men det kommer att ta ytterligare en tid innan vi är fullt integrerade.
Efter drygt 20 år som partnerland har Sverige en mycket hög förmåga vad gäller interoperabillitet framför allt på förbandsnivå. Vad gäller kommandostrukturen så är planerna framtagna för hur vi, tillsammans med Finland och övriga nordiska länder, gemensamt transformerar vår struktur så att den effektivt och sömlöst kan planera och leda luft- och robotförsvaret redan från fred till kollektivt försvar. De områden där det krävs mest arbete för att slutföra integrationen är främst inom ledningsstödsystem, ledningsprinciper, informationsöverföring och beslutsmandat (legala regler). Det finns behov av ett välutbyggt sambandsnät som kan bära upp till NATO SECRET-information och där man kan koppla in ledningsstödsystem som medger säker ledning och kommunikation över röst, video och data samt möjlighet att leda förbandsdelar inom Natos operationsområde och i flera tidstempon. Ett särskilt viktigt krav på robusthet i sambandsnäten är behovet av att kunna skicka och ta emot luftlägesinformation för att bidra till Natos gemensamma luftlägesbild, något som vi planerar kunna göra senare under sommaren.
Införande av ledningsstödsystem och upprättande av ett sambandsnät som medger att vi kan koppla in alla förbandsdelar (flyg, luftvärn, marina förband, basförband, counter-UAS, etc.) och därmed skapa en sömlös ledningsförmåga i alla konfliktnivåer har hög prioritet. Vi är också inne i ett intensivt arbete vad gäller legala tolkningar då redan det första steget att kunna ingå som en del i Natos Air Policing mission innebär översyn av ett flertal områden såsom insatsregler, mandat, luftrum och bilaterala avtal. Här kommer mer arbete genomföras innan den fulla integreringen i NATINAMDS är klar.
Sveriges bidrag till Natos koncept för integrerat luft- och robotförsvar – ett viktigt tillskott för att hantera det gemensamma militära problemet
Samtidigt som vi är på väg att nå Natos integrationskrav så har arbetet med att utveckla ett starkt och trovärdigt luft- och robotförsvar pågått en längre tid. Ett luft- och robotförsvar som kan skydda civilsamhället, egna och allierade styrkor och dess transportvägar på svenskt territorium eller i vårt närområde. Ett transparant luft- och robotförsvar med förmåga till tidig förvarning där vi bidrar till en gemensam lägesbild inom alliansen. Vi har flera vapensystem på väg in som har möjlighet att stärka vår IAMD-förmåga bl.a. det nya spanings- och ledningsflygplanet S 106, uppgraderingar av luftvärnssystem 103/98 vad gäller radarstationer, nytt brigadluftvärn, rymdförmågor, förmåga till counter-UAS och ytstridsfartyg typ Luleå med förmåga till att bekämpa ballistiska missiler för att nämna några system.
Vår gemensamma uppgift inom Försvarsmakten är nu att utveckla ett IAMD-koncept som stärker förmågan att klara COM AIRCOM (Natos luft- och robotförsvarschef) två prioriterade uppgifter - förhindra att Ryssland kan sätta upp anti-access/area-denial (A2/AD) områden vid Natos östgräns vilket kan förneka alliansens rörelse och effekt från såväl luft-, sjö- som markförband, samtidigt som både civilsamhället, militär infrastruktur och förband skyddas från alla typer av lufthot.
Uppgifterna innebär förmåga till gemensamma operationer på djupet, vilket till del är nytt för oss, för att slå mot sårbarheter som förvägrar en hotaktör att avfyra robotar, missiler och långräckviddigt artilleri samtidigt som vi kan bekämpa alla typer av lufthot som ändå lyckas anflyga eller avfyras mot Natos territorium och förband. Uppgifterna går till del in i varandra och framgång kan bara nås genom en initial gemensam kraftsamling mot båda uppgifterna. Medan uppgiften på djupet följs av operationer för att säkra terräng, havsområden, luftrum och rörelsefrihet kommer den andra uppgiften, skydd från alla typer av lufthot och luftburna fjärrstridsmedel, att fortgå som en garant för skyddet av civilsamhället och fortsatta operationer.
Samtidigt som Natos integrationskrav snart kan nås så är vi på god väg med hur Sverige på bästa sätt ska bidra till Natos IAMD-koncept, vi är redo att stärka alliansen.