Branden ökade med 666 procent de första sex timmarna och i Sala var det 31,9 grader, den högsta temperaturen i landet under den dagen.
Christer Larsson är bataljonschef på Västmanlandsbataljonen och fick i uppdrag att vara militär insatschef de första sju dagarna som Hemvärnet bidrog till släckningsarbetet. Hans första åtagande var att kolla hur många hemvärnssoldater som kunde ställa upp.
– Det var ett otroligt genomslag, vi hade mer personal som anmälde sig frivilligt än vad vi kunde ta hand om. Folk ville också jobba mycket längre, kanske dubbla pass, men ur ett säkerhetsperspektiv gick inte det. Både på grund av värmen men också att det var så jobbigt, förklarar Christer Larsson.
Under skogsbranden var 1 095 hemvärnssoldater inom Mellersta militärregionen på plats för att hjälpa till med släckningsarbetet. Brandområdets omkrets var cirka 65 kilometer. Christer berättar att det var 45 hemvärnssoldater per skift och egentligen skulle ett skift vara tolv timmar men det blev oftast längre än så.
– Ingen gick hem förrän alla på skiftet var klara, överlämningen tog nästan tre timmar för att vi skulle få in all personal som var ute och jobbade och sedan hade vi också eftersamtal med individerna där man pratade om vad de hade varit med om. Om de kände att de behövde ha något samtal efteråt så erbjöds samtalsstöd från bland annat vår bataljonspastor som var på plats, det var personalen jättenöjda med, säger Christer.
Huvuddelen av de viktiga passen var nattetid för då skulle de lägga ut brandslangar så att brandmännen kunde jobba med dem på dagarna. Varje slang vägde över tio kilo och skulle bäras hundratals meter ut i obanad terräng. Några av deras andra uppgifter var att transportera folk, vara en sjukvårdsresurs, evakuera folk och köra ut mat. En av de främsta motivationsfaktorerna var allmänhetens stöttning.
– Några hade hängt upp banderoller på sina balkonger, på en stod det ”tack alla hjältar” med ett hjärta bredvid. Om några som jobbade med branden stannade och åt i Västerås så bjöd pizzeriorna på mat till exempel, berättar Christer.
Ett av Christers starkaste minnen från skogsbranden var hur Hemvärnets civila kompetenser kom till nytta.
– Det genomfördes säkert en hel del saker som det inte fanns kompetens på pappret för men folk jobbade med det civilt och det är de grejerna som man kände att här kan Hemvärnet verkligen göra nytta. Brandkåren hade brist på folk som kunde pumpa vatten ur sjöar men vi hade hemvärnspersonal som hade gjort det civilt så det skötte vi i flera dagar. Det finns mycket att ta nytta av Hemvärnet i och med att det finns både civil och militär kompetens, avslutar Christer.
Den 27 augusti 2014 meddelade räddningsledaren att stödet från Försvarsmakten inte längre behövdes.