Det är inte första gången Måns visar intresse för att delta på en internationell insats. Första gången var han ombord på en av Natos stående styrkor SNMCMG1 (Standing Nato Countermeasures Group 1), men då under fredligare omständigheter. När han fick sin andra chans handlade det om insatsen Aspides i Röda havet. En EU-operation som genomförs under ett betydligt allvarligare säkerhetsläge. Med bara tre veckors förberedelsetid blev det en hetsig start på resan.
– Jag fick reda på att jag fick åka först tre veckor innan avresedatum. Det blev bråttom att lämna över mina arbetsuppgifter till en efterträdare samtidigt som jag skulle förbereda mig själv med vaccin, prylar, utrustning och anhöriga, säger Måns.
När Måns landar i Djibouti tre veckor senare är det varmt. Nästan 35 plusgrader, luften är fuktig och det är stora klimatskillnader från den svala maj månad han lämnat bakom sig hemma. För att komma in i landet har han fått ett ”Letter of invitation” som han sticker fram med sitt pass i passkontrollen. Från andra som rest till Djibouti har han hört att det är svårt att ta sig in i landet. Tack vare det brevet går det helt utan problem.
– Djibouti är inte en fin plats, man ser mycket fattigdom och befolkningen lever av att hyra ut mark till olika militärbaser som har intresse av hamnen.
Måns roll är Battle Watch Captain (BWC). En uppgift som innebär att vara den första kontakten in i staben och föda övriga kollegor med information om den aktuella lägesbilden i närområdet, en till tre dagar in i framtiden.
Foto: Operation Aspides
Kampen mot drönare och radiostyrda farkoster
Måns är på plats för att vara en del av den styrkan som skyddar civil sjöfart från attacker som de Iranstödda islamistiska Huthirebellernas genomfört sedan oktober 2023. Med drönare, missiler och radiostyrda yt- och undervattensfarkoster har rebellerna satt skräck i Adenviken och fått stora delar av handelstrafiken att ta rutten runt Afrika i stället. En rutt som kostar runt en miljon dollar extra i drivmedelskostnader. Gods som läkemedel och matleveranser kan bli upp till tre veckor sena, vilket blir ett problem för oss konsumenter som både får betala priset av de sena leveranserna och får svårare att få tag på läkemedel.
– Det är en konflikt som skiljer sig från Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. Huthirebellerna går inte efter krigets lagar då konflikten är irreguljär. Den främsta viljan är att påverka sjöfarten, berättar Måns.
Rollen som Battle watch captain
Under tiden Måns befinner sig i Adenviken och Röda havet sker många attacker och det gäller för sjöstyrkan (Task-Groupen) att hindra rebellerna och säkert eskortera handelsfartygen genom de värst utsatta partierna. I den multinationella staben som består av 25 personer är Måns roll "Battle Watch Captain" (BWC). En uppgift som innebär att vara den första kontakten in i staben och föda övriga kollegor med information om den aktuella lägesbilden i närområdet en till tre dagar in i framtiden. Det gäller att konstant kommunicera med andra fartyg i styrkan som medverkar och eskorterar de handelsfartyg som fortfarande valt att ta transportvägen genom Adenviken. Arbetet presenteras i en daglig genomgång som hålls för staben och amiralen, tillika chefen för Task Groupen.
– Under min tid ombord var det många sådana attacker och flertalet handelsfartyg träffades av Huthirebellernas attacker. Man får perspektiv på sin omvärld och det är svårt att pendla mellan de olika lägena. Det gäller att kunna stänga av det mörka, ta en löp-eller cykeltur för att koppla bort och tänka på annat, säger Måns.
Skakig omvärld bland fina espressomaskiner och italiensk pasta
En av de stora bidragande faktorerna att Måns väljer att åka iväg är möjligheten att få arbeta med människor från andra kulturer. Två sjömän från Grekland, som Måns blir nära vän med under tiden ombord på ledningsfartyget, har aldrig pratat med en svensk tidigare. Vissa arbetsdagar är det 80 procent fokus på kommunikation och att skapa en gemensam lägesbild med en besättning som talar tolv olika språk.
– Vi hade alla samma mål att lösa uppgift och vi gjorde det på olika sätt med våra olika kulturella bakgrunder, erfarenheter och språk. Mycket tid gick åt att kommunicera och se till att skapa en gemensam lägesbild trots språkbarriärer.
Den italienska fregatten som är det första av tre fartyg som Måns arbetar på under insatsen, lägger stor vikt på bra kaffe och det finns en ordentlig espressomaskin med en barista i mässen. Samma tre pastarätter serveras i veckor. Var tredje vecka får besättningen en ledig dag och de får se platser som Muskat, huvudstaden i Oman och Safaga i Egypten. Som mest har besättningen 21 dagar till sjöss i rad, livet ombord är rutinbetonat och det är därför viktigt med andhämtning mellan passen för att kunna skingra tankarna.
Aspides är en EU-ledd operation för att skydda sjöfarten mot rebellernas attacker.
Foto: Operation Aspides
– När man inte kan gå ut och röra sig utanför fartyget kan man drabbas av lätt plåtsjuka. Allt är samma, det är jättevarmt och massor med insekter ute på däck. Då längtar man hem och kanske få käka en hamburgare.
Hemkomst och nya erfarenheter
När Måns landar i Sverige igen har det hunnit bli september och den svenska sommaren börjar lida mot sitt slut. På schemat står det att han ska dela med sig av sin upplevelse till kollegor som följt hans insats från hemmaplan. Med sig i bagaget har han nya erfarenheter och det allvarliga läget i Röda havet har gett honom stridserfarenheter han inte hade tidigare. Speciellt gällande krigsföring med drönare och radiostyrda farkoster.
– Man kanske inte kan rädda hela världen, men man kan försöka se vad man kan bidra med. Vad respektive land och stat kan göra, säger Måns.
Nu väntar en välförtjänt semester och även om det är skönt att var tillbaka hemma i Sverige finns saknaden kvar av vänner som Måns lärt känna ombord och den gästvänlighet han fått uppleva hos länderna som medverkat i Aspides.
– Jag tar med mig att man ska svara direkt om ens vänner hör av sig, inte vänta. Det är så man upprätthåller kontakter. Det gäller att vara öppen för spontaniteten.