Fältövningen var en del av Försvarshögskolans högre officersprogram. Ett 15-tal reservofficerare deltog ur 4:e mekaniserade brigaden, både ur bataljonerna och brigadstaben, samt två lärare från Försvarshögskolan.
– Min egen roll i detta är att jag har varit sammanhållande som representant från Försvarsmakten och 4:e mekaniserade brigaden, säger major Nils Rydman.
Syftet med fältövningen var att öka förståelsen för taktik, operationer och taktisk ledning. Fältövningen genomfördes i ett stationssystem med olika teman. De deltagande officerarna ledde de olika temaplatserna. I detta ingick att kunna förklara historiskt vad som hände, dra relevanta lärdomar från händelserna samt koppla dessa till nutiden. En strävan har varit att deltagarna ska ha ett filosofiskt och reflekterande förhållningssätt till krigsvetenskap och kring yrket i sig. Bland annat genom att fundera kring yrkets yttersta konsekvenser.
– Mina viktigaste reflektioner är att reservofficerare har samma behov som yrkesofficerare att diskutera allmän taktik och reglementen vid andra tillfällen än förbandsövningar. Det är också viktigt för dem att kunna träffa officerare från andra förband i brigaden och utbyta erfarenheter för att bredda sin allmänna officerskompetens, säger Nils Rydman.
Reservofficerens roll i 4:e brigadstaben är att utgöra den djupa och långvariga kompetensen inom förbandet. Yrkesofficerare byter befattning oftare. RO innehar till största del befattningar där detaljkunskap krävs inom respektive funktion. Vid brigadstaben utgör de dessutom antalsmässigt en betydande del av förbandet.
– Reservofficerarna är mycket tjänstvilliga vilket är helt avgörande för förbandet. Övningsverksamheten ställer krav på ett stort tidsuttag, och vi genomför ibland beredskapsoperationer som innebär att reservofficerare kan behöva tjänstgöra med mycket kort varsel. Mitt sammanfattande intryck är att fältövningen tydligt har ökat förmågan till taktiskt tänkande hos deltagarna, och även bidragit till att stärka förbandsandan, säger Nils Rydman.
Röster från fältövningen
Joakim Leijman
Berätta lite om dig själv!
– Jag är före detta yrkesofficer från P 7. Jag arbetade där i 10 år, slutade 2011 och har sedan dess varit reservofficer. Civilt jobbar jag som chef på annan statlig myndighet. I min roll som RO tjänstgör jag i en av de ingående bataljonsstaberna i armén.
Varför valde du att vara kvar som RO?
– Jag ville ha kvar en anknytning till Försvarsmakten. Uppgiften engagerar och kollegorna är fantastiska!
Vad var syftet och hur gick övningen till?
– Att dra lärdom av historien och ta med relevanta lärdomar in i vår samtid. Vi jobbade i stationssystem med sex olika teman på nio olika stationer: doktriners betydelse och påverkan; moral och motståndskraft; logistik och kulmination; idealmodellen; operationsmiljön, samt uppdragstaktik.
Varje station inleddes med en historisk återblick, följt av en kort sammanfattning kring gällande tema vid stationens plats och avslutades med fördjupade diskussioner tillsammans i helgrupp. Första dagen började med en historisk återblick från 1:a världskriget i Verdun som gav en kontext för resten av fältövningen. Mitt stridspar avhandlade doktriners betydelse och påverkan.
– Vi diskuterade den tyska ledningsfilosofin, uppdragstaktik, och hur svensk doktrin utvecklats utifrån den. Jag var inte beredd på att det skulle vara så spännande att diskutera doktrinfrågor som det faktiskt blev! Det var otroligt lärorikt.
Vad tar du med dig främst från övningen?
– Det finns oerhört många lärdomar från området i Ardennerna, där fransmännen och tyskarna stred mot varandra under andra världskriget, som man kan ta med sig in i framtidens operationsmiljö i Nato. Men framförallt så har jag fått en förnyat stärkt känsla över vilka fantastiska kollegor jag har i Försvarsmakten. Både yrkesofficerare och reservofficerare som lägger det civila åt sidan för att helhjärtat ta sig an uppgiften att bygga en gemensam armé för framtiden.
Röster från fältövningen
Mattias Wendt
Mattias tjänstgör som reservofficer på en bataljonsstab inom 4:e mekaniserade brigaden. I sitt civila arbete jobbar han som supply chain manager på ett företag inom livsmedelsbranschen.
Berätta lite om dig själv!
– Efter värnplikten läste jag till reservofficerare i artilleriet, och blev klar med min utbildning år 2000. Jag övade aktivt under några år, och jobbade som instruktör under somrarna. 2004-2021 var jag dock knappt inne alls, utan jobbade i stort sett enbart i mitt civila jobb. Under 2021 hörde jag av mig till mitt regemente A 8, och frågade hur jag skulle kunna komma in och tjänstgöra oftare igen. När Rysslands genomförde sin fullskaliga invasion av Ukraina befann jag mig i fält på min första övning på 18 år, en väldigt speciell känsla av allvar. Det öppnades fler möjligheter och sedan dess har jag varit mycket mer aktiv som reservofficer.
Hur är det tjänstgöra oftare igen, efter relativt många år?
– Jag kom in i det mycket snabbare än jag trodde. Kunskaperna sitter i, samt att man utvecklats i sin civila bana också. Efter några övningar är man väl insatt igen. Jag tror att fler RO skulle kunna komma in och tjänstgöra igen, och komma igång med ganska små medel.
Vad tar du med dig för lärdomar från fältövningen?
– Främst lärdomar kring ledning. Betydelsen av att aktivt agera. Hur man leder, agerar, håller tempot och vågar ta beslut kan göra att man får ett överläge även mot en motståndare som är numerärt större och bättre utrustad.
Vad skulle du ge för råd till någon som funderar på att läsa till reservofficer?
– Det är en fantastisk möjlighet att vara kvar i Försvarsmakten, och utvecklas som människa. Jag är mycket bättre på mitt civila jobb på grund av det jag lär mig som reservofficer. Och mitt civila yrke berikar också mig i min krigsbefattning. Idag är möjligheterna mycket bättre för att tjänstgöra som RO än för 10-20 år sen, och vi behöver bli fler. Jag är med i Lunds akademiska officerssällskap, och där har jag mött en hel del unga, oerhört kompetenta reservofficerare, så det är positivt att det finns ett ökat intresse. Men vi behöver bli ännu fler!