Utveckling av Försvarsmaktens rymdförmågor

Regeringen har fattat beslut om att godkänna en satsning på Försvarsmaktens utveckling av rymdförmågor.
– Ett välkommet tillskott på en miljard kronor som kommer skapa förutsättningar för vår förmågeutveckling inom rymddomänen, säger Mattias Bengtson, projektledare vid Flygstabens rymdavdelning.

rymden
rymden
Bilden är genererad av AI. Foto: AI

Rymden är en av de domäner där Försvarsmakten behöver kunna verka för att bygga säkerhet. Med regeringsbeslutet skapas möjligheter till förmågeutveckling inom rymddomänen, framförallt i tre områden; spaning och övervakning från rymden, nationell uppsändningsförmåga och militär rymdlägesbild. 

– Allt fler använder rymden för spaning och övervakning – därför behöver vi utveckla Försvarsmaktens rymdförmågor och stärka vår rymdlägesbild. Vår närvaro i rymddomänen är viktig för den framtida utvecklingen av vår försvarsförmåga som kommer att ge stöd till multidomäna operationer, säger Mattias Bengtson.

Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. Dessa satelliter bidrar till Försvarsmaktens lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

Satsningen på en nationell uppsändningsförmåga ger Försvarsmakten goda förutsättningar för att kunna sända upp egna satelliter i omloppsbana, vilka kommer bidra till Sveriges säkerhet och försvarsförmåga. 

Uppsändningar från Sverige kommer dessutom öka tillgängligheten och möjligheterna för fler aktörer än bara Försvarsmakten att nyttja uppsändningsförmågan.

– Svenska myndigheter, företag, universitet och högskolor med flera kommer också kunna nyttja denna nya inhemska förmåga. Detta kommer öka förutsättningarna för att bedriva rymdrelaterad verksamhet i Sverige, vilket i sin tur kan komma att stärka svensk industri, forskning samt hela totalförsvaret. Förmågan att sända upp satelliter är dessutom en begränsad resurs, och det finns inte många länder som har denna förmåga idag. Detta medför att Sverige tar med sig en viktig strategisk resurs in i försvarsalliansen Nato, säger Mattias Bengtson.

Inom rymddomänen utvecklar flygvapnet förmågan att producera och distribuera rymdlägesbild. Denna ökar möjligheterna att vidta skyddsåtgärder mot andra aktörers rymdbaserade underrättelseinhämtning och ger förutsättningar för att skydda egna stridskrafter samt bidra till alliansens samlade rymdlägesbild. En rymdlägesbild är också nödvändig för att kunna operera egna satelliter.

– Vi vill öka transparensen inom rymddomänen och verka för ett globalt hållbart nyttjande av rymden genom att få till en uppförandekod, det vill säga hur rymdnationer ska uppträda i rymden. Det finns ungefär 11 000 satelliter i omloppsbana runt jorden och kollisioner i rymden är en reell risk. Genom att kunna mäta in och följa satelliters banor får Försvarsmakten bättre möjligheter att undvika kollisioner samt motverka underrättelsehotet mot Sverige, säger Mattias Bengtson.