Den 7 mars 2024 blev Sverige fullständig medlem av Nato. Medlemskapet innebär att Sverige inte längre står ensamma. Som sista nordiska nation ansluter sig Sverige till Nato och gör gemensam sak med Finland, Norge, Danmark och Island.
– Denna historiska händelse medför ömsesidiga obligationer mellan samtliga 32 medlemsstater. Nato är starkare med oss som medlemmar och Sverige står starkare som allierad, säger viceamiral Jonas Haggren.
En symbol för enighet
När den svenska flaggan hissades utanför Natos högkvarter i Bryssel den 11 mars 2024 var det en tydlig symbol för att Sverige nu omfattas av alliansens gemensamma försvarsgaranti genom den kända, debatterade och omskrivna artikel 5.
Under det år som gått har arbetet med Sveriges integrering i Nato varit en av de högst prioriterade punkterna.
– Detta medför i sin tur att vi inom ramen för vissa planeringsprocesser och bidrag även måste tänka på vår vilja, ambition och roll kopplad till Nato. Detta sker med hänsyn taget till Sveriges redan existerande avtal, säger Jonas Haggren.
För att fortsatt integreras i en hög takt behöver vi vara medvetna om och ta hänsyn till flera tusentals olika standarder. Detta måste ske redan när vi utbildar vår personal, införskaffar utrustning, materiel och system, samt när vi deltar i operationer och övningar.
Så bestäms Natos mål
Natos arbete genomförs enligt en fast årscykel. Allting börjar med toppmöten och slutar med toppmöten. Däremellan hålls möten där Jonas Haggren deltar och med jämna mellanrum är ÖB på dessa möten - då kallas de CHOD-möten. CHOD står för Chief of defence. Till detta kommer möten med försvarsministrar, utrikesministrar - och så snurrar det på i Natos årshjul.
Arbetet kulminerar i toppmöten. Till dessa möten kommer de stabsofficerare som arbetar med att ta fram underlag som presenteras. En likadan process sker även på den politiska sidan, där PERMREP, den politiska representanten arbetar. Detta koordineras - så att Sverige har en gemensam linje med alliansen. Precis som på den militära sidan instruerar de svenska ministrarna sina respektive avdelningar att ha ett synkront svenskt budskap.
Vi är den senaste medlemmen och vi lär oss varje dag, det här är en lärande process för oss. Vi uppfattas dock inte som några nybörjare. Vi bidrar till redan till Natos gemensamma förmågor, men ocksåtill en stark sammanhållning. Detta är i sin tur en förtroendefråga, vi har idag ett högt förtroende och det är något vi bör hålla i.
Jonas Haggren, MILREP
Toppmötet i juni
I juni i år samlas Natos 32 medlemsstater i Haag, i Nederländerna, för att slå fast målen för alliansens förmågor under de kommande åren. När toppmötet avslutats förmedlas besluten i en deklaration där det framgår vilka förmågor alliansens medlemmar förbinder sig att bidra med.
Vad Sverige ska bidra med tas fram i en dialog mellan våra representanter och övriga medlemmar.
– Vi är den senaste medlemmen och vi lär oss varje dag, det här är en lärande process för oss. Vi uppfattas dock inte som några nybörjare. Vi bidrar till redan till Natos gemensamma förmågor, men också till en stark sammanhållning. Detta är i sin tur en förtroendefråga, vi har idag ett högt förtroende och det är något vi bör hålla i, säger Jonas Haggren.
I den osäkra och farliga tid Europa nu befinner sig är det av stor vikt att Sveriges integration i Natos strukturer fortsätter med oförminskad kraft.
Sveriges militära representant
Som militär representant företräder Jonas Haggren Sverige i Natos militärkommitté, MC (Military Committee). Till dess uppgifter hör att ge militära råd till Nordatlantiska rådet, NAC (North Atlantic Council), som är alliansens högsta beslutsfattande organ.
Utöver Jonas Haggren deltar ett antal svenska officerare i de arbetsgrupper som jobbar med att ta fram Natos underlag och förslag till militärkommittén.
Inom rådet fattar medlemsländerna de övergripande besluten om alliansens politik och militära planering. Som MILREP jobbar Jonas Haggren över stora delar av världen, oftast tillsammans med de andra militära representanterna, kontoret är på Natos högkvarter, NHQ, i Bryssel.
Sverige i Natos planer
Sedan april 2024 ingår Försvarsmakten fullt ut i Natos planer och operationer. Arbetet med integrationen i alliansen väntas samtidigt ta flera år. Rent praktiskt styrs integrationen av två planer: National Integration Plan och NATO Support Plan.
Natos National Integration Plan, NIP, är en strategi för att integrera nya medlemsländer i Natos strukturer, processer och försvarssystem. Den innehåller en färdplan för hur Sverige ska anpassa sig till alliansens militära standarder, kommandostruktur, strategier och interoperabilitet.
Nato Support Plan, NSP, är en strategisk plan inom alliansen som fokuserar på att säkerställa logistiskt, operativt och administrativt stöd till alliansens militära operationer och medlemsländer.
Genom den fortsatta integrationen i Nato stärkts Sveriges säkerhet ytterligare.