Under mars månad har flygbasen i Vredepeel i Nederländerna återigen blivit en samlingsplats för Nato-övningen JPOW. Övningen som har funnits sedan 1996 brukar genomföras vartannat år, och den är en simulerad övning som kan liknas vid ett virtuellt spel.
– Övningen handlar till stor del om i:et i IAMD (Integrated Air and Missile Defence), det vill säga om integrering och interoperabilitet av Natos förmågor inom luft- och missilförsvar. Att kunna verka tillsammans i en Nato-kontext, säger major Max Larsson från Luftvärnsregementet - Lv 6, som är övningsledare för det svenska deltagandet.
Fördel med samverkan
En fördel med JPOW utöver den tekniska integrationen är samverkan mellan olika aktörer inom luftförsvaret.
– För de som tidigare bara jobbat med luftvärn i en nationell kontext är det en stor omställning att komma hit och lära sig språket och sammanhanget, säger en av Lv 6:s luftvärnsofficerare.
– Det är också en stor fördel att alla finns samlade här. Det går att gå och prata direkt med deltagare från andra länder, andra stridskrafter och andra ledningsnivåer, säger Max Larsson.
Natoflaggan vajar
På landningsbanor på flygbasen står nu tält, modulhus och fordon uppställda. Vid ingången till huvudområdet vajar Nato-flaggan bredvid alla de deltagande ländernas flaggor. Överallt på området syns en spännande blandning av uniformer, mixat med civila inslag eftersom även vissa förvarsindustriföretag har personal på plats.
I ett av de största tälten är utrymmet uppdelat i mörka rum där rader av datorer står för en betydande del av ljuset. I taket hänger mängder av elkablar. De svenska rummen är utmärkta med svenska flaggor och ett porträtt av det svenska kungaparet. Vid datorerna sitter operatörer som kallas spelare och här pågår striden ner på lavettnivå. Plötsligt höjer en av dem näven i en segergest.
– Yes!
Ett luftmål har upptäckts, bekämpats och därmed kan whiteboardtavlan bredvid dörren uppdateras med ytterligare ett streck i rutan för ”kills” som står för antalet nerskjutna robotar.
Ny uppgift under övningen
Det svenska deltagandet återfinns på olika ledningsnivåer inom övningen. I en av de tre stridsledningscentralerna jobbar kapten Hannes Johansson. Till vardags jobbar han vid Upplands flygflottilj - F 16, men under JPOW är han chef för luftvärnsrobotledning och leds av ett danskt befäl. Hans uppgift är att bidra till att samordna striden mellan luftvärn och stridsflyg.
– Under övningen har jag lärt mig vilka krav som ställs för att ingå i en stor enhet. Det är mycket att vänja sig vid. Det finns många personer och nivåer att få information ifrån, och det finns många flöden att ge information till. Alla befattningar är viktiga för den gemensamma uppfattningen av läget, säger Hannes Johansson.
Samband fungerar bra
Den tillfälliga stridsledningscentralen finns i ett modulhus. I ett stort ljust rum står två långa rader av arbetsplatser där diverse funktioner löser olika uppgifter men samtliga kan blicka upp på den gemensamma luftlägesbilden. Besökare möts av en svensk, en dansk och en tysk flagga som tydligt visar vilka nationer som samsas här.
– Vi lär oss mycket av varandra, säger en tysk kapten på plats.
– Samarbetet i stridsledningscentralen fungerar mycket bra, intygar major Martin Mosvad Lauridsen från danska flygvapnet.
Övningen handlar i alla delar om integration. Integrationen av alla tillgängliga luft- och missilförsvarssystem i ett nätverk gör det möjligt att välja rätt resurs, vid rätt tidpunkt för att uppnå önskad effekt. Ett nätverk av sensorer, luftvärnssystem och stridsflyg kan hantera fler hot tillsammans än om systemen skulle användas separat. Ett system av system kan täcka större områden, vidta avvägda motåtgärder mot mindre hot och spara de dyra försvarssystemen för större hot.
Övning i flera faser
Övningen är indelad i olika faser, och i övningsscenariot befinner vi oss i år 2030 och i ett Nato som har blivit attackerat. Major Peter Selin från Lv 6 sitter i övningsledningen där det är hans roll att agera fiende och påverka hur scenariot utvecklar sig.
– Det är ett realistiskt scenario som utspelar sig i Östersjöområdet, berättar han.
Allt som sker i spelet påverkar många.
– Inget sker isolerat. Det är flera nationer och flera stridskrafter inblandade i allt. Just nu i spelet bidrar tyska och nederländska fartyg till skyddet av Gotland och svenska förband verkar i Finland, säger han och understryker hur positivt det är att deltagarna får öva tillsammans i en internationell miljö och att alla kan dra lärdomar av samarbetet.
Andy Adamek ingår i det amerikanska teamet som sedan flera år tillbaka stödjer den svenska implementeringen av luftvärnssystem 103/Patriot på Lv 6 i Halmstad. Det är första gången han deltar i JPOW.
– Jag är positivt överraskad av övningen. Jag visste inte hur robust övningen var och hur mycket vi kan lära oss här. Nu när vi är här utgår vi från våra svenska träningsmål och övningen blir därför ett sätt att låta Nato utvärdera oss, säger han och tillägger att utvecklingskurvan under övningen är brant och att han ser att många av deltagarna tar stora steg framåt.
Max Larsson säger att det märks att omvärldsläget gör sig påmint under övningen.
– Det finns ett stort allvar i hur spelet genomförs. Alla förstår att det är viktigt att vi i Europa övar oss på att verka tillsammans. Alla är fokuserade och jag tror att de flesta av oss känner oss privilegierade att vara här, säger Max Larsson.
Övningsledaren sammanfattar
Den nederländska brigadgeneralen Peter Gielen som är chef för JPOW sammanfattar behovet av att öva tillsammans och att utveckla det europeiska integrerade luftförsvaret.
– Vi måste förbereda oss för det värsta för att se till att det värsta aldrig inträffar, säger han.