Ryssland, som är den främsta hotaktören, har intressen som innefattar Sverige och närområdet. Det innebär att rysk underrättelseinhämtning riktas mot stora delar av Försvarsmakten, försvarsindustrin, totalförsvaret liksom mot de civila förmågor och den infrastruktur som Försvarsmakten är beroende av.
Sedan 2021 har fyra personer gripits misstänkta för olika former av spioneri och olovlig underrättelseverksamhet.
Ryssland har behov av underrättelseinhämtning inom vetenskap och teknik, och sannolikt kommer behovet av illegal teknikanskaffning från både den civila- och försvarsindustrin att öka. Svensk planering och åtgärder inför ett Natointräde, exempelvis etablering av Natostrukturer, är nytillkomna underrättelsebehov.
Parallellt med underrättelseverksamheten försöker Ryssland genom vilseledning och olika påverkansoperationer även påverka svenskt beslutsfattande och förtroendet för den politiska och militära ledningen. Fokus för informationen på denna webbsida är dock underrättelsehotet.
Även Kina har intressen i Sverige, vilket inte väsentligt påverkas av kriget i Ukraina. Genom underrättelseverksamhet, akademiskt utbyte och företagsuppköp inhämtas kontinuerligt information och kunskap, framför allt inom ekonomi och teknologi.