Så föddes "Hesa Fredrik" 

Oscar Fredrik Rydqvist, krönikör på Dagens Nyheter, tyckte att den nya larmsignalen, Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA), lät lika hes som han själv och uttrycket spred sig sedan snabbt, bland annat uppmärksammades namnet av Karl Gerhard. En del av forsvarsmakten.se/varhistoria.
Oscar Fredrik Rydqvist, krönikör på Dagens Nyheter, tyckte att den nya larmsignalen, Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA), lät lika hes som han själv och uttrycket spred sig sedan snabbt, bland annat uppmärksammades namnet av Karl Gerhard.

De allra flesta kallar den "Hesa Fredrik". Den på olika sätt tjutande signalen som varnar vid akuta hotsituationer som krig, allvarliga bränder, gasutsläpp, hot mot vattenförsörjning, extrema väderförhållanden och andra kritiska situationer. Signalen finns i fyra olika kategorier – beredskapslarm, flyglarm, viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och faran över.

Larmet testades för första gången 1931 och även om dess officiella namn är Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) fick den snart sitt mer kända namn. Oscar Fredrik Rydqvist, krönikör på Dagens Nyheter, tyckte att den nya larmsignalen lät lika hes som han själv och uttrycket spred sig sedan snabbt, bland annat uppmärksammades namnet av Karl Gerhard.

Det var framför allt under andra världskriget och de närmast efterföljande åren då beredskapen fortfarande var hög som "Hesa Fredrik" och radions efterföljande VMA-sändningar fick en allt större roll.

Även i dag tänker man kanske på signalen som framför allt en varning i samband med krig eller terrorattacker, men den är så klart betydligt vanligare i samband med lokala väderfenomen eller bränder – såsom den stora branden i Västmanland sensommaren 2014.

Tack och lov känner många svenskar inte igen "Hesa Fredrik" från skarpa lägen, utan från de regelbundna tester som görs. En seglivad myt är att signalen testas varje månad. Det stämmer inte. Eller har i alla fall inte gjort på cirka en mansålder.

Under andra världskriget hade man begränsad provning varje helgfri måndag en gång i månaden klockan 15.00. Sedan andra världskrigets slut har testet istället genomförts kvartalsvis.

Svenska larmanordningar är tyfoner

Flyglarmshögtalare. Apparat för flyglarm. A 6 i Filborna, Skåne. Bilden är en del av forsvarsmakten.se/varhistoria.
Flyglarmshögtalare på A 6 i Filborna, Skåne. Året är 1940. Foto: Miliseum

Intervallet vi har i dag baseras på en förordning från 1961. Den säger att signalprov i fred "utföres årligen fyra gånger, nämligen första helgfria måndagen i månaderna mars, juni, september och december klockan 15.00.

Testerna sker den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00. Då hörs signalen för viktigt meddelande och Sveriges Radio läser upp information om provet. Testet avslutas klockan 15.05 med signalen för faran över. Om nationaldagen den 6 juni infaller på en måndag så testas utomhusvarningssystemet den 13 juni istället, källa: MSB.  

En av de viktigaste sakerna med signalerna är möjligheten att kunna använda dem under alla förutsättningar. De flesta svenska larmanordningar är därför så kallade tyfoner, som drivs med tryckluft och därmed fungerar även vid elavbrott, till skillnad från många andra länder där de i stället är mer känsliga motorsirener.

Aktuell information om VMA

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Krisinformation.se
SOS Alarm

Källor

Stockholmskällan

Krisinformation.se

Olika typer av signaler

Beredskapslarm
Används vid fara för krig och består av 30 sekunders signal följt av 15 sekunders tystnad. Om signalen ljuder ska man lyssna på radio, ordna så att man snabbt kan lämna bostaden, undvika att ringa timmarna efter larmet och ta reda på var det finns skyddsrum och hjälpa till att göra i ordning det.

Flyglarm
Tillämpas när berörda myndigheter bedömer det som att landet kommer attackeras från luften. Larmet består av korta tonstötar under en minut och är en signal om att man så snabbt som möjligt ska ta sig till närmaste skyddsrum. Fram till och med 1986 var det detta larm som testades och förknippades med "Hesa Fredrik".

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)
Infördes 1986 för att få en mer civil användning av systemet – till skillnad från flyglarmet. Man önskade helt enkelt ha bättre verktyg för att förmedla krisinformation som kanske inte behövde vara ett militärt hot. Detta kunde, och kan fortfarande, gälla faror som gasutsläpp, giftig brandrök, farligt väder och liknande. Enligt vissa bedömare var det Sevesokatastrofen i norra Italien tio år tidigare, juli 1976, som låg bakom förändringen, medan andra har lyft fram den då nyligen inträffade Tjernobylolyckan (april 1986) som utlösande faktor. I alla händelser består VMA av sju sekunder långa signaler med fjorton sekunders tystnad emellan. Det är VMA-signalen som idag testas en gång i kvartalet och hör man den vid något annat tillfälle ska man gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation, och lyssna på Sveriges Radio för information om vad som har inträffat.

Faran över
Används för att meddela att hotet mot allmänheten tagit slut. Ges efter VMA och samtliga andra signaler och består av en 30 sekunder lång sammanhängande signal.