1940. ”De grå lapparna”
Satirteckning av av den engagerade kommunisten Nils Brädefors från 1940, samma år som John Steinbecks roman "Vredens druvor" kom ut i svensk utgåva.
Foto: satirarkivet.se
Det svenska psykologiska försvaret börjar, enligt alla sätt att mäta det, dåligt. I januari 1940 inrättas, som en direkt reaktion på krigsutbrottet, Statens informationsstyrelse (Sis). En av styrelsens uppgifter är att motverka ”osvensk propaganda”. Till sin hjälp har man dels en censor som sitter i Telegrafstyrelsens hus på Slottsbacken och går igenom telegram, brev, telefonsamtal och massmedier, dels de ökända ”grå lapparna” som delades ut till pressen och innehåller rekommendationer om vad som är olämpligt att skriva om.
Kritiken börjar växa ganska omgående och man finner det snart politiskt omöjligt att ha en så interventionistisk inriktning på psykförsvaret. På bilden satirtecknaren Nils Brädefors skildring av hur tidningsmannen Torsten Tegnér, förgäves, ”sprang till Sis” för att få John Steinbecks roman Vredens druvor (1939) förbjuden i Sverige.
1953. ”Mossbergska utredningen”
Militärparad vid Gärdet för Gustaf VI Adolf den 6 oktober 1950. Fjärde regeringsmedlem från vänster är Eije Mossberg, som senare fick ge namn åt den utredning som tre år senare föreslog att ett psykologiskt försvar skulle inrättas i Sverige.
Foto: Gunnar Lantz/Stockholmskällan
Sis bedriver en problematisk verksamhet som med tiden skapar allt mer upprördhet. Man menar att den, i fredstid, leder till allvarlig självcensur inom media. Tre personer är extra arga: Dagens Nyheters chefredaktör Herbert Tingsten, författaren Vilhelm Moberg – och så inrikesminister Eije Mossberg. Den senare kommer att förändra psykförsvaret i grunden. I direktiven till den så kallade ”Mossbergska utredningen” skrev han så här:
”Ur militär synpunkt kunde sålunda erinras om att uteblivna, ofullständiga eller till och med vilseledande informationer vid flera tillfällen kommit att i icke önskvärd riktning påverka andan inom krigsmakten och motståndsviljan hos vårt folk.”
Resultatet blev Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (BN). Nämnden hade inga informationsuppdrag i fredstid. På bilden Eije Mossberg i sedvanlig fluga, här på Socialdemokraternas Partiledarmöte i Kanslihuset 1950.
1955. Psykförsvaret får en reklambyrå
Annonsbyrån Gumaelius i Stockholm var en av de totalt 16 civila reklambyråer som ingick i krigsorganisationen under kalla kriget. Flitigast var verksamheten från mitten av 1950-talet till mitten av 1970-talet. Ingen ersättning utgick. Minimiålder för att kunna medverka i händelse av krig var 47 år.
Foto: Centrum för Näringslivshistoria/Gumælius Annonsbyrås arkiv
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar var en pytteliten organisation med en handfull medarbetare. Det var däremot inte Statens Upplysningscentral (UC), den krigsorganisation som skulle ta över i händelse av krig. Över 600 personer, handplockade från näringslivet, facket och kooperationen ingick.
Till det kom de så kallade ”C-sektionerna” hos civilbefälhavarna och länsstyrelserna som också arbetade med det psykologiska försvaret. Under kriget hade man kontrakterat kreatörer utifrån – som när Bertil Almqvist fick i uppdrag att teckna den ikoniska ”En svensk tiger”. Men 1955 beslutades det att Krigsmakten skulle ha en egen reklambyrå i krigstider.
Det blev en tidsenligt byrå med kontaktmän, kreatörer, separat ateljé och en krigsplacerad personalstyrka på över 100 personer från 16 svenska reklambyråer. Reklamverksamheten var livaktig fram till början av 1970-talet. Merparten av det material som togs fram lämnade aldrig ritbordsstadiet.
1961. Totalförsvarets upplysningsnämnd (TUN) bildas
Tun informerar i 1982 års telefonkatalog.
Foto: Försvarsmakten/KB
Att skilja mellan uppgifter i krig respektive fred har hela tiden varit ett dilemma för psykförsvaret. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvars naturliga roll, menade man, är krigsplanläggning och forskning, inte fredstida informationsuppgifter.
Därför bildas nu Totalförsvarets Upplysningsnämnd, en civil systermyndighet med uppgift att stödja och samordna informationen om säkerhetspolitik och det alltmer komplexa svenska totalförsvarsprojektet.
Första ordförande blir tidningen Arbetets chefredaktör Frans Nilsson. Böcker, filmer och broschyrer till allmänheten, inte minst till skolungdomar, blir en viktig kommunikationsform. En konkret uppgift som nämnden redan från början svarar för är annonsen Om kriget kommer i landets telefonkataloger.
1971. ”Operation Jonas”
Folket i Bild/Kulturfront var en av de mer aktiva rösterna inom det tidiga 1970-talets debatt om åsiktsregistrering i allmänhet och Operation Jonas i synnerhet.
Foto: Kungliga biblioteket (KB)
”Operation Jonas”, den största svenska psykförsvarsövningen någonsin genomförs. Övningen ska ha engagerat 900 personer runt om i totalförsvaret och kostat strax under 40 miljoner kronor omräknat i dagens penningvärde.
Militär övningsledare är ÖB general Stig Synnergren och civil övningsledare civilbefälhavaren i Östra civilområdet landshövding Ragnar Edenman. Folk från press och radio, rikspolisen och Statens Upplysningscentral ingår. Upplägget är enkelt: ”Vit” (USA) och ”Gul” (Sovjetunionen) har råkat i konflikt, ”Gul” ockuperar delar av Sverige och spänningen fortplantas ut till olika grupper i det svenska samhället.
I dag är Operation Jonas – rättvist eller ej – mest känd för sitt negativa eftermäle: sträng tidningspolemik, konflikt med Journalistförbundet och en JO-anmälan inskickad av den kommunistiska dagstidningen Ny Dags chefredaktör Per Francke. Man menade att alla etablissemangskritiska röster hade buntats ihop som ’vänstern’ och försetts med landsförräderistämpel.
Två år efter Operation Jonas, 1973, avslöjar Folket i Bild/Kulturfront ”IB-affären” och motsättningarna tilltar.
1985. Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) bildas
Styrelsen för psykologiskt ursprungliga, och omdiskuterade, "aplogga" var ett försök att sticka ut kommunikativt och nå nya målgrupper. Den fick vara kvar till 1994, när moderaten Björn Körlof tar över som generaldirektör; hans första åtgärd blir att beställa ett av Riksheraldikern godkänt vapen.
Foto: Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF)
Mediesamhället har förändrats sedan 1950-talet och man slår nu samman Statens Upplysningscentral, Beredskapsnämnden för psykologiskt och Totalförsvarets Upplysningsnämnd till en central förvaltningsmyndighet med uppgift att ”leda och samordna planläggningen av rikets psykologiska försvar, att sprida kunskaper om säkerhetspolitiken och totalförsvaret samt att främja och samordna andra myndigheters information inom dessa ämnesområden.”
SPF:s krigstida presskvarter blir en serviceinrättning för regeringens och de centrala myndigheternas presskontakter – ett ställe där journalisterna kan nå ministrar, generaler och verkschefer när dessa kom ut ur sina hemliga bergrum.
Presskvarteret består fram till år 2000, när regeringskansliets utbyggda Information Rosenbad tar över.
1996. Om krisen kommer
En ytbärgare från en svensk helikopter på väg ner mot en livflotte.
Foto: Kustbevakningen
En rad omvärldshändelser har bidragit till att Styrelsen för psykologiskt försvar viktat allt mer om sin verksamhet mot forskning och information kring trauman, katastrofer och kriser – såväl nationella som internationella. Än mer så i oktober 1996 när man får regeringens uppdrag att vara statens kontaktorgan för anhöriga till dem som omkom vid M/S Estonias förlisning två år tidigare.
2003. CATS
Lars Nicander.
Foto: Rickard Kilström/Försvarshögskolan
Även i Sverige börjar man mer och mer anamma Natos definition av begreppet psyops, ungefär planerade psykologiska aktiviteter i fred, kris och krig riktade mot fientlig, egen eller neutral publik med syfte att påverka attityder och beteende när det gäller att nå politiska och militära mål.
2003, två år efter 11 september-attackerna, bildas Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (Cats) vid Försvarshögskolan. Chef blir pionjären Lars Nicander med ett förflutet på regeringens arbetsgrupp för informationsoperationer. I samma veva upphör SPF:s krigsorganisation och studieverksamhet.
2006. Tionde psyopsförbandet
10:e psyops övar gruppering och reser förlängningstält.
Foto: Ledningsregementet
Arbetet med att utveckla det första svenska psyopsförbandet påbörjas i Enköping. 10:e psyopsförbandet innehåller bland annat antropologer, formgivare, psykologer, sociologer, copywriters och statsvetare. Delar av förbandet har sedan 2006 stöttat de svenska militära insatserna i Afghanistan och i Libyen med hjälp av analys och kommunikation, bland annat för att skapa tillit hos lokalbefolkningen. Fullt operativt blir förbandet den 1 januari 2011.
2009. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildas
Från den internationella övningen Reccex (Nordic CBRN Reconnaissance Exercise) i Umeå 2012 med syfte att öka förmågan att tillsammans kunna hantera CBRN-händelser i vårt närområde eller i en internationell operation. En av de deltagande parterna är MSB.
Foto: Niklas Ehlén/Combat Camera
Det är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. En bakgrund till omorganisationen är kritiken av myndigheternas agerande i samband med Tsunamikatastrofen julen 2004, där 543 svenskar dör och 1 500 skadas.
MSB ersätter Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Men ganska snart blossar debatter upp kring frågan om vi ens har ett psykologiskt försvar längre – och vad det i sådana fall innebär i en digitalt sårbar värld.